Vi har en fin svart katt. Han är inte så stor, finlemmad med stora klor och tänder. Hans liv kunde tagit slut betydligt fortare än det gjorde.

Så här var det:

Bonus kom till oss i oktober 2004. Han är en hittekatt med ovanligt stor tur i livet. Några bekanta till mig var ute och red på en enslig skogsväg och såg en bil, som betedde sig underligt. Som tur var tog ryttarna samma väg tillbaka och fann då en liten katt lämnad ensam i skogen vid vägkanten. Han var inte så stor - kanske ett halvt år.  Han hade garanterat gått ett hemskt öde till mötes mitt i storskogen. Hur kan människor göra så mot en liten katt!!? Jag blir så upprörd!!! 

Men Bonus blev upplockad och fick åka innanför tröjan hem till stallet. Tanken var att behålla honom, men stallets gamle katt var elak. Då beslöts att att bort Bonus. Han var redan insatt i buren på väg till veterinären när en annan bekant till mig kom förbi, raskt ringde mig och så fick Bonus komma hit.

Bonus kom in i köket, slickade sura Plupp mellan ögonen och intog den nya världen med sin självklara vänliga charm. Alla föll för honom! Jossan, inte ens ett år då, lät honom till och med snutta - kanske hade han tagits för tidigt från sin mor. 

Men vi hade ganska många katter just då och bestämde oss för att annonsera ut Bonus. Den första som ringde tyckte vi bodde för nära vägen, nästa ville ha honom på prov gratis och den tredje hade en katta, som inte var så snäll. Vi insåg snart att vi nog aldrig skulle hitta något hem gott nog åt Bonus - han hörde hemma här hos oss, helt klart. Vi var så förtjusta i denna älskliga kattkille.

Tussan gick ungar den hösten - 7 stycken blev det, 5 vita och 2 grå. Den minsta vita var en liten kraka, som vi inte trodde skulle överleva. Men Bonus tog sin an Lilla My. Han vårdade, slickade och pysslade och med hjälp av extra välling och omsorger är hon nu vår bästa jaktkatt. Hon bor oftast i stallet. Det är hon som ligger och håller om Bonus på mittbilden ovan och det är rörande att se kärleken dem emellan. Hon kommer in då det blir riktigt kallt och då ligger dom i kökssoffan och slickar varandra. Om hon inte kommer in följer Bonus med till stallet vid sista kvällsfodringen för att säga godnatt åt henne. 

Bonus har haft sin "storm-und-drang-period" som alla ungdomar. En sommar tog han med sig Jossan och gick långt bort till en annan gård. Dom ville inte låta sig fångas. Vi trodde aldrig att vi skulle få hem dom igen, men framåt hösten kom dom båda två och har aldrig gjort om det. Hur dom kan hitta är en gåta.

Bonus har en annan egenhet - han går på promenad med oss och hundarna. Han går slängigt som en dandy och pratar mycket. Kommer när man ropar och svarar på tilltal. Just nu ligger han här vid min dator i solen och spinner. Vi älskar våran Bonus!

Slutsats: det finns ett hem åt alla katter. Överge aldrig en sommarkatt!!!

Om du vill läsa mer om våra katter - gå in på hemsidan - länk till höger.