Direktlänk till inlägg 26 oktober 2013
Vem som målat ovanstående tavla tror jag nästan varenda svensk kan svara på - naturligtvis Carl Larsson. Stilen ät lätt igenkänd och bildena spridda och väl kända. Det finns massor av fina akvareller av Carl Larsson, där motivet oftast är familjen i Dalarna. Gården i Sundborn fick familjen i arv - egentligen var det hustru Karin som fick den.
Men så där ser inte alla Carl Larssons tavlor ut. Vad sägs om denna:
Den här är målad betydligt tidigare än den första. Om just den här tavlan minns jag:
Jag var inte så där framstående i teckning på gymnasiet och betyget därefter, men jag har ett gott bildminne. I ämnet ingick även konsthistoria och en gång visade teckningsläraren ovanstående bild och frågade om nån kunde gissa konstnären. Jag svarade.
- Carl Larsson - från tiden i Grez.
Teckningsläraren fullkomligt tappade hakan. Rätt konstnär - och dessutom från rätt period! Hur i hela friden?
Därmed steg mitt teckningsbetyg och anseende betydligt kan jag säga...
Nu var det så att mina föräldrar hade en bok om C.L., så jag kände igen tavlan och hade läst om hans liv och verk.
Carl Larsson föddes 1853 i i Gamla Stan i Stockholm under rätt påvra förhållanden. En lärare såg hans begåvning och såg till att han kom in på Konstakademien, bara 13 år gammal. För att överleva jobbade han vid sidan om med vykortrsretucheringar och att illustrar på flera håll. Som så många andra konstnärer på den tiden lockade Franrkrike och år 1880 kom Carl till byn Grez-sur-Loing, en konstnärskoloni i norra Frankrike dit främst nordiska konstnärer sökt sig. Man sökte det milda ljuset. Här fanns genom åren namn som Karl Nordström, Richard Berg, Nils Kreuger, flera av skagenmålarna och Bruno Liljefors. August Strindberg var här en tid. Även Karin Bergöö, hon som skulle bli Carl hustru och vars konstnärsskap blev textil och heminredning mellan alla åtta barnafödslar, var här. De gifte sig här 1883 och det första barnet Suzanne föddes året efter.
Ovanstående målning är rätt typisk för stilen där och då. Ljuset är inte så klart som i Norden. Här kommer en till:
I kommande kan man se ett mellanting mellan en tidig Carl Larsson och den senare betydligt kändare. Motivvvalet känns igen - hustru och barn:
Det var under den här tiden Carl Larsson slog igenom med medaljer på utställningar och försäljningar av tavlor. Konstmecenaten Pontus Fürstenberg I Göteborg fick upp ögonen för den begåvade konstnären och introducerade honom på "rätt" ställen. Familjen återkom till Sverige under 80-talet och bosatte sig i Stockholm, senare Göteborg en vända, där Carl Larsson var med att starta Valands konstskola i opposition mot den som man tyckte stelbenta Konstakademien i Stockholm. Carl Larsson jobbade som konstnär, men även som illustrtör av många böcker, bland annat Viktor Rydbergs Singoalla. Han visste vad han tyckte och fick såväl vänner för sitt goda humör som fiender för sin uppriktiga tunga. Om detta finns just nu en utställning på Nationalmuséet i Stockholm.
1901 flyttade familjen permanent från Sockholm till Sundborn i Dalarna till det som nu kallas Carl Larsson-gården, men som heter Lilla Hyttnäs egentligen och varifrån många av de mest älskade målningarna hämtade motiv. Man byggde om och renoverade ända till 1912 och under tiden skrev Carl rikt illustrerade böcker om hemmet. Han tyckte att familjens hem kunde ses som en förebild och motvikt mot 1800-talets mörka och muriga stil med mörka möbler och tunga textilier. I det Larssonska hemmet var det ljus och rymd, vitt och klara pasteller - en helt ny stil som sedan har stått sig och nu kallas för den nordiska. Självklar idag i många hem.
Och vilka akvareller han gjorde! Jag tror att vi alla bär massor av Carl Larsson-bilder i vårt bildminne och kan känna igen många fler på stilen. Idag är tavlorna värda miljoner. Ett världsnamn blev han, men jag tror att han är mest älskad i Sverige ändå.
Carl dog 1919 bara 65 år gammal. När Karin, som kanske var den som satte mest konstnärlig prägel på hemmet, dog 1928 bestämde barnen att gården skulle öppnas för besökare. Man säger numer att Karin skapade hemmet och Carl gjorde det känt genom att måla av det. Oj, vad den har inspirerat svenska hem sedan dess! Verkligen väl värd ett besök - så många fina detaljer och färgsättningar.
Bjuder på några fina C.L till. Ser ni Carl själv i den första?
Viktor kommer - på cykel!Ett par dagar innan skolan skulle börja igen kom Viktor till Ekeberga på cykel. ”Har du cyklat ända från byn mitt i vintern!” utropade Linas mamma. ”På stora vägen?!””Nej, jag cyklade gamla vägen...
Fyrverkeri är häftigtMärtas föräldrar kom till nyår. Då flyttade Märta till stugan. Det var lite trist, tyckte Lina. Det var så roligt att ligga och prata och fnissa på nätterna. Dom sov båda två i Linas rum. Sov och sov förresten. Första natten sov ...
Äntligen jul!På annandagen skulle Märta komma. Det var nästan så att Lina längtade mer efter det än efter julafton. Märta skulle komma med tåget, så dom skulle hämta henne i stan. Det var pirrigt! Tänk om hon inte var med eller hade gått av på fel st...
Får jag följa med dig hem?”Ska vi åka till Ekeberga nån gång?” frågade Viktor otåligt i skolan en dag.”Ja, i vår tänkte jag,” sa fröken.Åh, inte förrän i vår! Det var ju inte ens jul än! Skulle det dröja så länge innan Viktor...
Snart är det julKattungarna började bli riktigt stora. Alla hade fått nya hem utom Gustav och Misan. Dom bodde mest i lagården, men nu när vintern kom hände det ofta att dom kom in i huset. Det satt en kattlucka i ytterdörren, så dom kunde komma och ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 | ||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 | 16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 | 22 |
23 |
24 |
25 |
26 | 27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 | ||||||
|