Jag är i botten som det heter biologi- och kemilärare. Men det var länge sedan jag stod bakom en kateder – som för så många andra fd lärare fanns det andra utmaningar i livet.

I alla fall…

Jag trivdes riktigt bra som lärare och nu när skolan diskuteras så mycket, så drar jag mig till minnes en del kul episoder. Här kommer en:

Kemi var inte direkt ett ämne, som alla gillade. Många trodde att det var svårt och andra tyckte att det var lite udda. Eftersom vi lever i ett sorts nyttosamhälle fick jag ofta frågan vilken nytta man skulle ha av kemi i framtiden. Och det kan man ju undra. Mitt svar blev följande:

För det första finns inget svar på en sån fråga. Hur ska jag eller förresten den som frågar veta vad som kommer att hända i framtiden och vilken bana varje elev kommer att välja?

För det andra så måste skolan ge en palett av allting. Hur ska man annars som elev kunna välja och hur ska man kunna veta att nåt är intressant och spännande om man inte fått nosa på det under skoltiden? Varsågod, här är kunskapens smörgåsbord – bara att välja för framtiden.

För det tredje så kommer alla att komma i kontakt med kemiska ämnen – lösningsmedel och annat och då ska man ha en hum om när man ska vara försiktig. Basal kunskap liksom.

Och för det fjärde och viktigaste – hjärnan måste, precis som musklerna, tränas. När jag var lärare var Ingemar Stenmark den stora idolen och han gick på lina. Varför det då? Tänkte han sig en ny karriär som cirkusartist? Nej, knappast. Han gjorde nåt för att bli bra på nåt annat – ett medel för att nå ett annat mål. Idag kan man ta Usain Bolt, som lyfter skrot. Och precis så fungerar hjärnan – övas den blir man smartare och får fler kopplingar och associationsbanor, som kan användas för vad som helst.

Efter denna kanonad av argument gav dom stackars eleverna upp och pluggade flitigt. Oftast…

 

Jo

5 juni 2014 14:52

Jodå, du lovade oss att vi skulle kunna rabbla våra kolväten i vuxen ålder och det kan vi! Önskar kanske att jag hade varit lika säker på multiplikationstabellen idag, men jag hade väl fel lärare i matematik förstås ;-)

Gudrun Lindvall

5 juni 2014 17:08

Hej.
Vem är du? Blir nyfiken..

 

Jo

5 juni 2014 19:51

That's for me to know and you to wonder ;-)Det är dessutom så länge sedan att det vore ett smått under om du skulle kunna skilja oss åt...

 

Jo

7 juni 2014 15:01

Ahh c'mon! OM du skulle minnas mig efter alla dessa år är det troligen av helt fel anledning...

Vi är lite som hund och katt du och jag. Egentligen vet jag inte riktigt varför. Vi har väldigt lika inställning till djur, natur och människa. Möjligen är du lite mer förlåtande än jag...

Så har vi gjort ungefär samma resa - minus höns, plus getter fast vid vägs ände istället för mitt i byn, minus trädgård plus trädgårdsland. Vi är ju lite yngre så vi är inte riktigt framme vid att odla vår trädgård ännu, men typ samma resa... ;-)

Fråga mig om hästarna!

Gudrun Lindvall

7 juni 2014 16:14

Hej.
Om du vill ha kontakt så finns min mail-adress på hemsidan. Jag är uppenbarligen dålig på att gissa gåtor.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Viktor kommer - på cykel!Ett par dagar innan skolan skulle börja igen kom Viktor till Ekeberga på cykel. ”Har du cyklat ända från byn mitt i vintern!” utropade Linas mamma. ”På stora vägen?!””Nej, jag cyklade gamla vägen...

Fyrverkeri är häftigtMärtas föräldrar kom till nyår. Då flyttade Märta till stugan. Det var lite trist, tyckte Lina. Det var så roligt att ligga och prata och fnissa på nätterna. Dom sov båda två i Linas rum. Sov och sov förresten. Första natten sov ...

Äntligen jul!På annandagen skulle Märta komma. Det var nästan så att Lina längtade mer efter det än efter julafton. Märta skulle komma med tåget, så dom skulle hämta henne i stan. Det var pirrigt! Tänk om hon inte var med eller hade gått av på fel st...

 Får jag följa med dig hem?”Ska vi åka till Ekeberga nån gång?” frågade Viktor otåligt i skolan en dag.”Ja, i vår tänkte jag,” sa fröken.Åh, inte förrän i vår! Det var ju inte ens jul än! Skulle det dröja så länge innan Viktor...

Snart är det julKattungarna började bli riktigt stora. Alla hade fått nya hem utom Gustav och Misan. Dom bodde mest i lagården, men nu när vintern kom hände det ofta att dom kom in i huset. Det satt en kattlucka i ytterdörren, så dom kunde komma och ...