Direktlänk till inlägg 17 augusti 2016

Liten Sven

Av Gudrun Lindvall - 17 augusti 2016 21:57

Det här är min pappa Sven.


                          


Han föddes i Stockholm i september 1919 och fyller alltså 97 i höst - jodå, han lever och mår prima på sitt äldreboende. Huvudet är klart och just nu njuter han av OS i Rio på TV. Läser sin morgontidning och följer med vad som händer. 


Bilden ovan måste vara tagen vinter 1920/21 eller möjligen vintern efter. I bakgrunden syns det då nybyggda Naturhistoriska Riksmuséet. I samband med 100-årsjubíléet - det invigdes i november 1916 - ville man ha in bilder och minnen från förr och jag skickade in ovanstående bild och berättade att familjen bodde längst ner på Valhallavägen och att söndagspromenaderna företogs ut mot Frescati. Dom blev jätteglad och har fått lov att använda bilden.


Sven var enda barnet till Robert och Hanna, han bördig från Södermanland och hon från Hälsingland. De möttes i Stockholm. Farfar var skräddare och farmor sömmerska, men som seden var blev hon hemmavid sedan sonen fötts. Sven blev enda barnet, men nån gång har jag hört talas om tvillingar, som dog, men vet inte riktigt.

Hanna hade haft två systrar, som båda dog i den tidens gissel TBC och i början av 1940-talet tog den sjukdomen även hennes liv, innan jag föddes alltså. Hennes mor har jag skrivit om förr i bloggen. Hon bodde i Bollnäs och var tvätterska vid älven Ljusnaren. Till mormor Margta cyklade Sven på besök och hos och med mormor trivdes han alldeles förträffligt. Det finns många berättelser om henne och med lite släktforskning vet jag att hennes morfar var soldat och musiker. Hantog sig soldatnamnet Stål och därför kallades mormor Ståls Marta. Margta gifte sig sent, fick alltså tre döttrar i snabb följd, men förlorade sin man till älven tidigt. Han var flottare, ett farligt yrke, som tog många liv. Det finns lite möbler kvar, som han snickrat. 

Farfar var en lite sträng man, som man inte riktigt lärde känna. Han kom på besök ibland och lockades alltid med dillkött, en favorit. Han hade en ny kvinna, särbo, som inte riktigt accepterades av Sven, så Mia fick vi aldrig träffa. Jag vet att min far ångrar det idag, speciellt sedan han själv skaffade en ny kvinna sedan vår mor dött och möttes av ett helt annat förhållningssätt av mig och min syster. Vi uppmuntrade dom att flytta ihop - tiderna förändras, i detta fall till det bättre. 

Lägenheten på Valhallavägen hade ingen egen toa, utan den fanns i trapphuset. Badrum fanns i källaren. Huset revs nån gång tidigt 1960-tal och farfar fick en betydligt modernare lägenhet på Vanadisplan. Han dog en vinternatt när han var 79 år, år 1965. 

Min far Sven bor på ett hejdundrandes bra äldreboende i vår lilla stad. Allt är bara kanonbra och man skulle önska att även det positiva lyfts fram ibland. Personalen är toppen, go och rar och omtänksam. Kanske är äldrevården bättre i mindre städer?

Nu ser han ut så här. Det har gått ett helt liv mellan bilderna, nästan 100 år. 


                                            



 
ANNONS
 
Ingen bild

S Lappis 69

24 augusti 2016 23:13

Härlig berättelse! Honom har jag träffat.
Grattis 24/8

Gudrun Lindvall

19 september 2016 11:24

Då förmodar jag att vi träffats. Har en gissning om vem du är, S. Har jag rätt?

 
Ingen bild

S Lappis 69

14 december 2016 17:16

Du har nog rätt! Det är väl mer än en gissning eller....;-)

Gudrun Lindvall

6 januari 2017 18:38

Kul att läser min blogg. Jag kan berätta att pappa gick ur tiden igår. Han hade ett jättebra liv och var nöjd och belåten ända till slutet. Vi kommer att minnas denne gode man med värme, glädje och mycket tacksamhet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Gudrun Lindvall - Fredag 10 maj 14:27

Åhörde ett kul samtal igår mellan två äldre herrar. Dom pratade bilar. Den ena sa: "Jag har inga bilar längre. Förut hade jag två, men så tog ena barnbarnet körkort och ville ha en bil, så jag sa, att om du körde mig hem så får du bilen. Och så tog...

Av Gudrun Lindvall - Torsdag 18 april 22:15

Tänk att det ska vara så svårt att skilja på Tack vare och På grund av. Man hör ofta att folk säger fel, men den grövsta felsägningen stod nog Kristoffer Lundström i TV:s Kulturnyheterna för i samband med att Notre Dame brann. Han sa att branden trol...

Av Gudrun Lindvall - Lördag 13 april 10:27

Vi har tillbringat några härliga dagar på Västkusten, närmare bestämt på Bohus Malmön, en av många semesterparadis, där det så här års är tämligen lugnt. Minst sagt. Västkusten håller nämligen på att avfolkas alla andra tider på året än sommaren. Det...

Av Gudrun Lindvall - Onsdag 3 april 18:23


                      Förra året tog jag lite kvistar från svarta vinbär hos en granne. Säkert gamla sorter. Nu har dom stått i krukor utomhus med halm runt sig under vintern och dom lever! Och sitter fast, så dom har fått rötter. Men det här är in...

Av Gudrun Lindvall - Lördag 9 mars 09:27


Det här är Kurris.     Han är oerhört förtjust i sin husse. Men härom natten var han mer än måttligt kärleksfull... Jag vaknade av att Kurris kom in genom kattluckan och mycket tydligt talade om att han hade tagit med ett byte. Eftersom vi h...

Presentation


Lite tankar om diverse - till lättsam läsning för dig.
Bilder © jag, om inte annat anges.

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2016 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se