Det här är Kurris.

Han är oerhört förtjust i sin husse. Men härom natten var han mer än måttligt kärleksfull...

Jag vaknade av att Kurris kom in genom kattluckan och mycket tydligt talade om att han hade tagit med ett byte. Eftersom vi har fler katter är det inte så ovanligt och dom har haft som vana att krypa in under sängen - och så hör man knastret när den äts. Inte så trevligt, men man vänjer sig. 

Men inte denna natt. Den här musen var avsedd för husse. I sängen! 

Han hoppade upp, levererade maten och så kände jag hur "maten" kröp över min axel. Usch!! Lampskenet avslöjade små muspruttar bredvid kudden. Men va f-n - det får väl vara måtta på hussekärleken! Och var är musen?

Bonus, en av våra andra katten - vi har 3 - kom stormande och vi insåg snart att musen tagit sig in under bokhyllan. Och inte tänkte jag sätta igång hela havet stormar på natten för en mus, den fick väl vara där och om den kom fram, så fanns Bonus redo att ta den, det var alldeles tydligt. 

På morgonen hade även Plupp, vår gamla katta, insett att det var nåt kul här och både var som nitade vid bokhyllan. Dom kom inte åt den, för det ligger en madrass på golvet precis där, deras sovmadrass. Bort den och då ansåg tydligen musen att det var lite kört, så den smet in under sängen igen och båda katterna efter och Bonus tog den. Men bara för att leka med.... Efter div turer lyckades jag få tag i svansen och slänga ut den.

Musäventyr slut. Just den här natten var Kurris inte en populär katt. Inte alls en uppskattad gåva. Stackars Kurris, han som ville så väl.

Sängsanering.