Minns ni Jan Lindblad? Han var mycket känd på sin tid, levde mellan 1932 0ch 1987, en riktig tusenkonstnär. Han var naturfilmare, akrobat, visslare, författare mm mm. Vig, vacker, stark och äventyrlig. Oerhört naturintresserad.

Jag mötte honom en gång då jag läste zoologi i slutet av 60-talet. Han kom på en fest, som hölls på institutionen och visade sina färdigheter bla med att stå på huvudet på en hand med en ölflaska balanserande på bakhuvudet. Stort jubel och jag glömmer det aldrig.

Jan Lindblad var en otroligt företagsam man. Hans sista bedrift var att föda upp två tigerhonor i den svenska vildmarken, närmare bestämt på en öde ö i Södermanland, tillsammans med sin sambo Pia Thörn. Det blev flera filmer och en bok, Tigrarna – vårt största äventyr, utgiven 1982. De hette Lillan och Rani, tigrarna, och massor av bilder kablades över världen på dessa djur. Pia var fotograf. Det berättas att paret samtidigt hade två tama korpar, Hugin och Munin, på samma ö. Korparna älskade att retas med tigrarna, men det ville sig inte bättre än att en blev lite för tuff och tigern lite för snabb. Man ska respekt för tigrar..

Tanken var att tigrarna skulle släppas ut i ett naturreservat i Indien, men detta stoppades eftersom man var rädd för att släppa ut rovdjur, som var vana vid människor. Dom hamnade tyvärr på djurparker, vilket måste varit svårt för Jan, som ansåg att vilda djur skulle leva fria. 

Många kanske minns Jan Lindblad mest för att han kunde vissla fantastiskt och härma fåglar. Han var faktiskt den första artisten på en svenskproducerad singel, den hette Song of paradice och kom 1953, Med känd är skivan Shenandoah, som kom 1977 och som han fick en guldskiva för. 

Men redan 1951 var Jan med i en talangtävling, då som jonglör och visslare – han härmade fåglar bla. Sen följde som sagt en stor berömmelse med massor av uppträdanden på scen, i radio och TV. Och inspelningar. Och naturfilmer. Och böcker. Han var otroligt produktiv. Man kan nämna filmen Ett vildmarksrike (1964), Guyana-vattnens värld (1970) och bland alla hans böcker; Resa till röda fåglar (1966), Mitt gröna paradis (1969), Stenålder och vita indianer (1977) och så Tigrarna, vårt största äventyr (1982). Böckerna och filmerna skildrade såväl svensk natur som natur i Guyana i Sydamerika och naturen i Indien. Han reste alltså mycket och var inte precis så rädd om sig, utan utsatte sig för div strapatser. Äventyrlig och nyfiken. 

!970 fick han stora Journalistpriset och 1976 Kungliga Vetenskapsakademiens Författarpris.

Det är kanske tigrarna man minns honom för, vad vet jag. Men han var som sagt en äventyrlig man och dog ung år 1987, endast 54 år, i sviterna av en tropikfeber, som han fått på Sri Lanka.  Det påstods att han hade diabetes, som han inte skötte och att han ibland glömde att äta.  

En fantastisk man och för sin tid en megastjärna i Sverige. Hans böcker kan köpas antikvariskt och på YouTube finns mycket att lyssna på.

Låt oss minnas honom; en sann naturvän och förebild. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Viktor kommer - på cykel!Ett par dagar innan skolan skulle börja igen kom Viktor till Ekeberga på cykel. ”Har du cyklat ända från byn mitt i vintern!” utropade Linas mamma. ”På stora vägen?!””Nej, jag cyklade gamla vägen...

Fyrverkeri är häftigtMärtas föräldrar kom till nyår. Då flyttade Märta till stugan. Det var lite trist, tyckte Lina. Det var så roligt att ligga och prata och fnissa på nätterna. Dom sov båda två i Linas rum. Sov och sov förresten. Första natten sov ...

Äntligen jul!På annandagen skulle Märta komma. Det var nästan så att Lina längtade mer efter det än efter julafton. Märta skulle komma med tåget, så dom skulle hämta henne i stan. Det var pirrigt! Tänk om hon inte var med eller hade gått av på fel st...

 Får jag följa med dig hem?”Ska vi åka till Ekeberga nån gång?” frågade Viktor otåligt i skolan en dag.”Ja, i vår tänkte jag,” sa fröken.Åh, inte förrän i vår! Det var ju inte ens jul än! Skulle det dröja så länge innan Viktor...

Snart är det julKattungarna började bli riktigt stora. Alla hade fått nya hem utom Gustav och Misan. Dom bodde mest i lagården, men nu när vintern kom hände det ofta att dom kom in i huset. Det satt en kattlucka i ytterdörren, så dom kunde komma och ...