Alla inlägg den 16 april 2020

Av Gudrun Lindvall - 16 april 2020 11:30

                     

Det finns fantastiska insekter och så dom som är extra fantastiska. Här är en:


Svartfläckig blåvinge är vår största blåvinge, hela 42 mm i vingbredd kan den uppnå. Den är klassad som NT, near threatened. Den klassningen betyder att den är rödlistad, men än så länge är det inte panik.

Men den svartfläckige blåvingen har så speciella krav och en så märklig biologi att det finns anledning att vara bekymrad. Ju mer specialiserad en art är, ju mer såbar är man för förändringar.

Hör bara:

För närvarande finns fjärilen på Gotland och Öland och på vissa lokaler i Götaland och Mälardalen. Jag har sett den på Gotland. Fjärilen lägger ägg på backtimjan och stortimjan, kungsmynta kan i värsta fall få duga. Dessa växter finns bara på marker, som antingen är hårt betade eller mycket näringsfattig, t.ex ljunghedar, torrängar eller alvarmarker. Den här naturtypen är alltså ovanlig och blir allt ovanligare, vilket försvårar för vår blåvinge. Men det räcker inte med detta.

Larven äter de omogna fröna av växten den fötts på, men förpuppas inte på växten, som t.ex nässelfjärilen gör på sin värdväxt nässlor, utan vid tredje hudömsningen lämnar larven växten och börjar utsöndra ett ämne, som attraherar myrorna. Den är då en liten plutt på 3 mm. Avsikten är att bli hittat av en myra av släktet Myrmica, helst en hedrödmyra, och bli hemburen till myrboet. Där lever larven under vintern på myrlarver, vilket accepteras av myrorna, och här förpuppas larven under försommaren för att efter några veckor lämna myrboet som fullbildad fjäril. Man kan se fjärilen från slutet av juni till början av augusti.

Men..

för att denna invecklade biologi ska fungera måste det finnas en lämplig biotop för timjan, det vill säga en mager gärna betad mark och en väderlek, som gör att växten blommar och sätter frön, som blåvingen kan äta. Sedan måste det finnas ett myrbo inom några meter så att larven kan hittas. Myrorna finns bara några meter från boet nämligen. I myrboet måste det finnas lagom många larver, för om blåvingelarven äter för många, så överger myrorna boet. Risken finns även att den kan bli dödad av myrorna och man räknar med att ca 20 % av blåvingelarverna lyckas bli fullbildade fjärilar. 

 

I England försvann den svartfläckige blåvingen och man kunde konstatera att det berodde på att den biotop myrorna behövde försvann pga uteblivet fårbete. Här lyckade man återintroducera arten med hjälp av öländska fjärilar och ett gediget arbete för att återskapa de torra betade miljöerna, med lyckat resultat. Men den går alltså på slak lina, denna sällsynta fjäril. Svartfläckig blåvingen kan kallas flaggskeppsart för hotade torrängsmiljöer och de arter, som finns i såna, många hotade.

Det finns ett åtgärdsprogram för fjärilen framtaget av Naturvårdsverket. Om det satts i verket på något håll vet jag inte.

Så här ser det ut idag i det sjätte massutdöendet tid. Vi förlorar arter och det är de specialiserade, som försvinner först. Kanske kan klimatförändringarna med varmare regniga vintrar och dito somrar gynna arten, men man har även sätt att de varma torra somrarna vi haft de senaste åren missgynnat våra svartfläckiga blåvingar. 

Den biologiska mångfalden behövs för att vår unika planet ska fungera. Låt oss värna den!

Och samtidigt fascineras av naturen, som är så mångfasetterad och underbar.

Presentation


Lite tankar om diverse - till lättsam läsning för dig.
Bilder © jag, om inte annat anges.

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2020 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards