Alla inlägg under juli 2021
Av Gudrun Lindvall - 25 juli 2021 11:22
Viktor gillar Lina liteHon är söt, den där Lina. Och tuff, tänkte Viktor. Det var bra att hon fräste åt Monika. Att Monika alltid skulle vara så där retig mot alla nya! Hon var ju snäll egentligen. Viktor hade känt henne alltid. Hon bodde i det gula huset i backen bortom Viktors hus och var född i byn som Viktor. Hon var ofta hos Viktors när hennes egen mamma och pappa var borta. Hon hade inga syskon, som kunde passa henne. Det hände ibland att hon sov över hos dom på nätterna. Undrar varför hon var så där dum ibland, tänkte Viktor. Han visste ju att hon inte var så tuff egentligen. Kanske var det därför? Undrar om man skulle våga ringa till Lina på mobilen, tänkte Viktor. Men vad skulle man säga. Fråga om korna kanske. ”Hej, det är Viktor. Har ni köpt våra kossor?” Nej, det gick ju inte, det lät ju jättelöjligt! Lina skulle tycka att han var dum bara. Några dagar senare pratade dom om olika jobb i skolan. Fröken tyckte att dom borde besöka olika föräldrars arbetsplatser. Att gå till macken var ju inte så märkvärdigt, där hade ju alla varit i alla fall. Kanske dom skulle åka till Ekeberga. ”Varför det,” sa Lina. ”Det finns bara kor där.” ”Ja, men alla barn har inte sett kor som du,” sa fröken.”Dom luktar,” sa Lina och kikade på Monika. ”Dom luktar gott,” sa Viktor. Dom andra skrattade. Vad visste han om det! Han visste väl bara hur bensin och olja luktade. Och godis förstås. ”Min morfar och mormor hade kor förut,” sa Viktor. ”Dom var fina. Korna alltså. Dom blev sålda allihop förra sommaren.” Och nu fick han chans att fråga Lina.”Köpte ni några nya kor förra sommaren?” frågade han.”Ja,” sa Lina. ”Två stycken. Två jerseykor.”Å, tänk om det var Docka, tänkte Viktor. Hans egen Docka. Viktor hade aldrig vågat fråga vad som hände med Docka. Han visste att en del av korna gick till slakt och tänk om Docka... Nej, vissa saker var bäst att inte veta. ”Dom heter Docka båda två, ” sa Lina. ”En är lite gammal, men hon mjölkar bra. Hon kan nog få en kalv till, säger pappa.” Det måste vara hans Docka! Viktor blev alldeles lycklig och ledsen på en gång. Hon levde, hans Docka! Han kanske skulle få se henne igen!”Är hon fin, Docka?” frågade fröken.”Ja,” viskade Viktor. Mer fick han inte fram för det satt som en propp i halsen på honom. Vad tog det åt Viktor! Han såg ut som om han tänkte börja grina. För en kos skull? Dom andra förstod ingenting. Men Lina förstod. Hon hade grinat i två dagar när hennes Saga skickades till slakt. Visst kan man grina för en kos skull. Hon log mot Viktor.Viktor blev lite varm. Hon var inte så dum den där Lina!
Av Gudrun Lindvall - 2 juli 2021 22:23
En mobiltelefon skulle man ha!Viktor hade en egen mobiltelefon. Den var alldeles röd och mycket fin, tyckte Lina. Ibland ringde han till Oskar på rasten och så stod han där och pratade och pratade. Och skrattade. Ibland tyckte Lina att han skrattade lite högre än nödvändigt. Han var lite mallig för sin mobiltelefon. En dag var det många ungar borta från skolan. Dom låg hemma och snorade hela bunten. Men Lina var frisk. Den dagen körde skolbussen en genväg hem eftersom det nästan inte var några ungar som åkte. Lina kom fram mycket tidigare än vanligt och fick stå och vänta jättelänge på stora vägen. Hon frös om tårna och tyckte det var läskigt med alla bilar, som susade förbi. Först tänkte hon börja gå hem, men då måste hon gå över stora vägen och det fick hon inte. Så hon bara stod där vid busshållplatsen och blev surare och surare. Varför kom ingen och hämtade henne för? Till slut kom pappa.”Man skulle ha en mobiltelefon,” sa Lina när dom satt och åt middag allihop på kvällen.Va, hade ungen blivit tokig! Ville hon ha en mobiltelefon? ”Ja, så man kan ringa efter er och slippa stå och vänta på stora vägen en hel evighet,” la hon till lite surt. Jaså, var det därför! Ja, det kanske inte vore så tokigt. Det kanske var något att tänka på.”Blå,” sa Lina, ”den ska vara blå.””Ja, ja, vi får väl se,” sa Linas pappa. Några veckor senare på hösten fyllde Lina år. Hon fick en fin tröja och en matskål åt Gustav med hans namn på. Och en blå mobiltelefon! Den var jättefin.”Du får bara ringa hem till oss på den,” sa mamma. ”Inte en massa tokringande, det blir för dyrt.”Lina gick ut på gården och så ringde hon hem. Det kändes lite konstig att stå på gården och prata med mamma när man lika gärna kunde gå in. Men det fungerade bra. Nästa dag i skolan visade hon sin mobiltelefon. På rasten kom Viktor fram och frågade efter hennes mobilnummer. Lina kom nästan inte ihåg det, men hon hade en lapp i fickan och den fick han. Vad skulle han med det till? ”Kan du skicka SMS?” frågade Viktor. ”Vet inte,” sa Lina och kände sig lite dum.”Jag kan lära dig,” sa Viktor. ”Titta här.” Och så skrev han HEJ LINA på sin mobiltelefon och skickade iväg det till Lina. Det pep i hennes mobiltelefon och så stod det HEJ LINA i hennes. Kul! Så tog han Linas och skrev HEJ VIKTOR på hennes och skickade till sin mobiltelefon. Det här måste Lina lära sig! ”Hur gör man?” sa Lina och glömde alldeles bort att vara blyg för Viktor. Dom satt hela rasten och skickade meddelanden till varandra. Det var jättekul!
Presentation
Lite tankar om diverse - till lättsam läsning för dig.
Bilder © jag, om inte annat anges.
Kalender
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 | |||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
| |||||||||
Tidigare år
Senaste inläggen
- Kap 12 Viktor kommer - på cykel!!
- Kap 11. Fyrverkeri är häftigt
- kap 10 Äntligen jul!
- kap 9 Får jag följa med dig hem?
- kap 8 Snart är det jul
- kap 7. Viktor gillar Lina lite
- kap 6 En mobiltelefon skulle man ha!
- kap 5 Visst finns Märta!
- kap 4 LITE MER OM VIKTOR
- kap 3 Lina börjar skolan
- kap 2 Kattungar
- Lina och Viktor
- BFK i Folkets Hus.
- GOD JUL
- Rätt fyndigt...