I juni kom en flock på 24 biätare till Öland. Arten häckar vanligtvis i södra Europa och runt Svarta Havet, men en varm luftström förde upp fåglar ända hit och man såg biätare även i Uppland, Västmanland, Halland, Gotland och Skåne. 

Så här ser den ut:

Biätaren häckar i sand, där den bygger en gång in till boet.

Av de 24 fåglarna stannade 8 kvar på Öland och snart kunde man se parning, vilket skulle kunna tyda på försök till häckning. Sensation! Fågeldårarna samlades. Jo, jag var sugen att åka, det ska erkännas...  

Det har förekommit förr att biätare häckat i Sverige, men det senaste lyckade försöket var för 40 år sedan. Alltnog, för paren på södra Öland passade tydligen Schäfferiängarna med sin magra flora och mycket insekter perfekt, för häckningen lyckades. Man lyckade även ringmärka fåglarna och kunde konstatera att för några var detta deras första häckning medans andra var äldre fåglar. 

Biätaren är så färggrann att man inte riktigt kan tro att det är sant. Det finns flera arter över Jorden och alla är lika vackra och alla äter insekter.

Nu får vi hoppas att denna lilla raritet tycker att södra Öland var ett perfekt ställe att häcka på, även om flytten på våren från Afrika söder om Sahara blir lång. Då kanske man skulle ta sig till Öland i sommar....

Alla bilder kommer från Ottenby fågelstation.

Den här lilla hönan (tyvärr dålig bild) hade bråttom, då vi släppte ut hönsen i går morse.

Snabbt uppför backen, upp mot skogen - vart ska hon? - och in under en enbuske. Aha, en äggömma.. Riktigt äggnödig. Hon fick vara i fred en stund, men det dröjde inte länge innan hon var tillbaka i flocken. Och då var det dags att kolla.

9 stycken ägg låg i en prydligt litet rede av löv. Men inte kan man gå med på att hon ruvar ut kycklingar så här års! Det får allt vänta till våren. Nu ligger det tre märkta ägg kvar. Hon får gärna fortsätta att lägga ägg där, men i fortsättningen tar matte hand om dom. Duktig höna!

PS. På tisdagen kom snön och kylan. På kvällen hittade jag inte hönan i hönshuset och misstanken var genast - under enen. Och mycket riktigt - där låg hon... Hon gastade upprört hela vägen in i hönshuset, men man kan faktiskt inte få ruva mitt i smällkalla vintern. 5 ägg låg hon på. Till våren är det ok och då hoppas jag att hon vill ruva. 

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

Och snart är det vår.

Vad ser ni på bilden ovan? Bara får? Titta en gång till.

Just det - en hund. En maremma.

I många länder använder man fortfarande hundar för att vakta djuren. Ofta är det maremma eller pyreneehund - stora hundar, som inte väjer för en varg eller vildhund, som attackerar fåren.

Nu har vi ju fått varg även i Sverige och det börjar bli aktuellt med hundväktare även här. Men det är ett sätt att hålla hund, som vi inte är vana vid här och där en del djurskyddsinspektörer står frågande. Det är nämligen så, att de hundarna ska växa upp med så liten kontakt med människor som möjligt - de ska ty sig till fåren och vara en i den flocken - inte i människoflocken.

Jag läser Björktorps alpackors hemsida (www.bjorktorpsalpackor.se) för att se om det projekt, som drogs igång av Grimsö viltforskningsstation för några år sedan fortfarande pågår, och det verkar det göra. Här handlar det inte om att vakta får i vargland, utan att vakta alpackor. Över 15 flockar är det i detta projekt, som verkar mycket lyckat. Vargen försöker inte utmana hundarna, som i just Björktorp är två maremmor.

Det tar ju ett tag att få den lilla valpen att bli en stor, stark och trygg väktare, men nog borde detta vara aktuellt även för fårflockar. Vargangrepp är ju inte roliga och fungerar det med alpackor, så borde det ju fungera med får. 

Lånar några underbara bilder för Björktorp, hoppas det är ok.

Här kommer en fortsättning på bredbandseländet. 

Vi har med oss 83 % av de fastboende på projektet. Dom har alltså anmält intresse. Även en del sommarstugeägare vill vara med. Vi har bildat en ekonomisk förening, eller rättare sagt tagit över en vilande, bildad då man försökte få bredband för så där 6 år sedan. Vi har expertis som behövs från kommunen. I och med detta har vi skickat in ansökan om bidrag till länsstyrelsen. Det sas att vi skulle få beskred innan årets slut.

Men inte...

Det är nämligen så här: innan man får ge bidrag måste man försäkra sig om att ingen privat aktör vill lägga bredband här. Säger sig någon vilja, nu när man vet att det finns ett intresse, så får staten inte ge oss bdrag, utan då är det bara att lägga ner ansträngningarna och hoppas på att den där aktören verkligen bygger och det till en anslutningskostnad man kan klara. Det är ett fullkomligt hårresande förfarande!

Så någon gång i början av nästa år vet vi om vi får bidrag. Men under tiden jobbar vi som om det blir så och börjar ta kontakt med aktörer för att höra om intresse att bygga nätet åt oss.

Fortsättning följer...

Vi har en sällsynt svamp på tomten.

I ett gammalt upplag av stockar och bräder, ett upplag som borde tagits bort för många år sedan, hittade vi svampen på bilden ovan, ca 15 cm hög. Jag har bara sett den på bild tidigare, men den är så speciell så har man sett den i svampboken en gång, så känner man igen den. Den heter biskopsmössa och är en sorts murkla. Den heter även brun hattmurkla och lär gå att äta, om den avkokas först. Färsk är den giftig.

Den har vissa likheter med stenmurkla, men den hittar man på våren och biskopsmössa finns på hösten. Stenmurklan hittar man på sandmark medans biskopsmössan växer på trä.

Naturen är fantastik. Visst är den vacker på sitt sällsynta sätt.

Vi bor på landsbygden och fick ADSL med rätt ok hastighet för nät för några år sedan. Men det satt hårt åt. Så här var det:

en dag upptäckte vi att det drogs bredband/fiber vid vägen precis vid vår tomtgräns. Hurra! tänkte vi och började kolla om det gick att ansluta. Då hade vi nät via modem med en skitdålig hastighet - totaltkass!! Nu visade det sig att vi inte skulle kunna ansluta till det bredband som lades ner och ingen annan i bydgen heller. I ett fall gick man till och med in på tomten till en granne, men han fick inte heller koppla på. 

I alla fall: vi ringde lokaltidningen, fick till en artikel och några dagar senare hörde Telia av sig och meddelade att man skulle installera ADSL i bygden för de som bor nära telestationen, vilket vi gör. Tack!! sa vi.

Det här har fungerat bra, men.........

nu vill Telia avveckla kopparnätet på landsbygden och enligt uppgift (hoppas den är fel) så kan man få så kort tid på sig som 6 månader att försöka få nåt annat. Helt omöjligt i en gles landsbygdsända. Här är ingen intresserad av att sättta upp master, något vi velat ha länge, eftersom vår mobilteckning är under alla kritik. Dessutom håller inte mobilt bredband vad man kräver idag, inte heller det Telia då erbjuder när man avvecklar kopparnätet. Och att gräva ner bredband gör man inte på en kafferast.

Så...

nu har vi startat arbetet för att få bredband här i bygden. Och då är bestämmelserna följande:

1. För att kunna söka de statliga bidrag på 60 %, som länsstyrelsen ger och som är en ekonomisk förutsättning för att få råd med det, måste 75 % av de fastboende vilja ansluta sig. Och det är inte så lätt i en gammal bygd där det bor folk som inte har data (obs inte dator, man säger data) och inte heller vill ha det. Eller säger att dom åker in på banken och betalar räkningar som dom alltid gjort. Eller hoppas på en ny billigare teknik i framtiden. Eller skiter i om fastigheten förlorar i värde, för den dagen är dom ändå döda.

Det här innebär att några få kan stoppa för betydigt fler och vilka spänningar kommer inte det att skapa i byn? Man får inte räkna med fritidsboende, som givetvis får vara med när det väl grävs och då kommer att minska kostnaden per hushåll, men i ansökan "finns" dom inte, vilket är synd eftersom många är yngre, kan tänka sig att flytta hit om man kan jobba härifrån via bra uppkoppling och alltså är en del av framtiden för landsbygden. 

2. Om man nu får med sig 75 % så ska man bilda en ekonomisk förening, som helst ska innehålla folk med ekonomisk kunskap samt teknisk do. För sen ska man nämligen poängsättas på en av länsstyrelsen uppsatt poängberäkning. Om man får ihop tillräckligt antal poäng ska länsstyrelsen sedan bedöma om man kan anses vara tillräckligt många och strategiskt intressanta för att komma ifråga för bidragen. Bedöma om man duger...

VA FAN???????

3. Sen ska man upphandla grävandet med minst 3 intressenter, eftersom Lagen om offentlig upphandling gäller. Då gäller det att göra upphandlingsunderlag, kunna tekniskt bedöma anbuden, göra upphandling osv osv osv. Sen ska vi äga, förvalta och underhålla vår fiber. 

Jag känner mig så kränkt, vilket jag aldrig brukar göra. För mig handlar bredband/fiber om möjlighet att kunna fungera i dagens samhälle - betala räkningar, beställa biljetter, hålla mig informerad, ha hemsida mm. Det handlar också i högsta grad om min livskvalité och om jag kan bo kvar på landsbygden. 

Och så sitter jag i händerna på en massa andra och på en skitknölig byråkrati, som kräver att vi lägger ner ett enormt ideellt arbete. Och så vet vi ändå inte om vi kan få bidragen! 

Hela systemet är verkligen asdåligt och den borgerliga regeringens totala fadäs och misslyckande. Man har fallit i marknadsfällan, eftersom det anses att marknadens aktörer ska bygga denna absolut nödvändiga samhällstjänst, som ALLA behöver i framtiden. INGEN marknadsaktör är intresserad av landsbygden - INGEN! Vi är inte lönsamma, så enkelt är det. I mitt landskap Södermanland har 6 % av landsbygden tillgång till fiber. 94 % saknar alltså!!! En del har ADSL, några har mobilt bredband via mast (dom nöjer sig med 5 Mbit/sek). Och nu sitter vi och jobbar i bygderna med det som kallas Byafiber i socknarna runt om i hela Sverige och lägger ner ett hästjobb för att få grannen att inse att även hans fastighet behöver ha fiber. Dessutom har olika länsstyrelser olika bestämmelser. Hos oss har man hårdare krav - FÖR ATT PENGARNA SKA RÄCKA LÄNGRE. Vaddå??? Blir det mer fiber nedgrävt för att det tar en massa år innan vi får del av bidragen??? I Östergötland gör man tvärt om - man försöker få igång det hela så snabbt som möjligt och har därför lägre krav än i Södermanland, där man för övrigt tidigare krävde 50 % anslutna i bygden, men nu har man ändrat till 75 %. 50 % är nämligen inte alls omöjligt - vi har 61 % intresserade idag, men 75 % är betydligt svårare. 75 % gäller om man är under 200 hushåll, vilket vi är, men över 200 hushåll krävs 50 %. Hur rättvist är det?

Förutom att jag anser att fiber borde jämställas med elnät och telefoni, där staten en gång i tiden stod för infrastrukturen, anser jag att bestämmelserna måste göra det lätt och möjligt att komma till skott med fiber på landsbygden, annars dör den, får då kan vi inte bo kvar och vem köper ett hus i framtiden utan bra och snabb uppkoppling? 

Ursäkta upprördheten, men jag blir heligt förbannad på hela skiten! Jag vill ha fiber - SNART. Ambitionen för riket är att 90 % ska ha uppkoppling med 100 Mbit/s år 2020. Ska det bara vara städer och tätorter? Ska vi på landsbygden ställas utanför det framtida samhället? Jag bara frågar..