Senaste inläggen

Av Gudrun Lindvall - 16 augusti 2020 17:56

För några veckor sedan ringde min syster, som bor utanför Nyköping, helt exalterad. Det stod en vit häger i hennes vik!

Avundsjuk blev jag - ägretthäger fanns då inte på min Sverigelista.

För det var det det var - en ägretthäger - en art som börjar etablera sig i Sverige. Sydlig. Första häckningen var 2012 på Gotland, möjligen något år tidigare enligt uppgift. Den är fantastiskt vacker!


                     


Och så i torsdags passerade vi en damm några kilometer från där vi bor - OCH DÄR STOD DEN!!!

Så gnistrande vit bland ca 15 gråhägrar. Vi har en hägerkoloni inte långt från dammen.

(Bilden ovan var publicerad i en stor tidning i samband med häckningen 2012 - hoppas det är ok att använda den.)


Ägretthägern heter Ardea alba på latin, är ungefär lika stor som vanlig gråhäger, det vill säga ca en meter hög med ett vingspann på ca 1,5 meter. Bilden ovan visar en fågel utanför häckningstid med gul näbb. Ägretter är de plymer, som fågeln får i häckningstid. 

Min underbara ägretthäger har funnits kvar i dammen i flera dagar och visar sig så fint. Och lycklig är jag!




Av Gudrun Lindvall - 15 juli 2020 11:24

'Blomsterhult'

Det finns rosor, som man hittat i Sverige, gamla sorter, som man inte kan bestämma till sorten, utan gett namn efter
platsen där de hittats eller efter den som hittat dom. Dom ingår numer i vad som kallas GRÖNT KULTURARV och förvaltas i den Nationella genbanken på SLU. Dom kan köpas på vissa plantskolor, antingen på egen rot eller okulerade.
 
Vi har en som heter Järnvägarn eftersom den hittats på flera banvaktartorp, i detta fall i Sörmland. Vi har även en som heter Selma Dahlberg.
Men idag presenteras Blomsterhult, en ros vi är sugna på. Text och bild nedan är rakt av tagen från SLU.
 
 

Södermanland före 1929

Rosa (Bourbon-Gruppen) 'Blomsterhult'

Bourbonrosen 'Blomsterhult' växer nästan på varje gård i byn Blomsterhult, mellan Öljaren och Hjälmaren i västra Sörmland. Rosen kom till byn före 1920. Vid ett bröllop i Blomsterhult, 14 juli 1929, ville brudens mor dekorera festsalen med rosen, men svärmodern genomdrev att salen skulle smyckas med pappersblommor som hon ansåg vara "finare".

Trädgårdsmästaren på Österåkers sockens största gård, Forsby, förökade och delade med sig av rosen. När rosen kom till Forsby är oklart. Gården, med huvudbyggnad, vinterträdgård, stor och stilig trädgård med växthus och vinkast, avbildades 1869. I kyrkbyn Österåker är 'Blomsterhult' så vanlig att den där kallas för "Österåkersrosen".

'Blomsterhult' har genom släktingar i Blomsterhult och Österåker spridits till bland annat Jönköping och där kallas den "Jönköpingsrosen". Pom har även tagit del av en berättelse som anger att 'Blomsterhult' också flyttats från Jönköping via Lerum till Onsala varifrån Pom fått in två uppgifter.


Två uppgifter från Dalarna och Uppland anger att rosen köpts på en handelsträdgård i Vingåker på 1920-talet respektive "kommer från Österåker utanför Vingåker i Sörmland".

Blomsterhult och Österåker i nuvarande Vingåkers kommun har således haft en avgörande betydelse för etableringen och spridningen av denna mycket omtyckta ros.

Utöver de ovan nämnda förekomsterna har Pom också fått in enstaka uppgifter om 'Blomsterhult' från Halland, Västergötland, Östergötland och Småland.

Det har hittills inte varit möjligt för Pom att finna originalnamnet till denna bourbonros. Pom valde därför att ge den det nyskapade namnet 'Blomsterhult' efter byn där den sedan länge odlas i många trädgårdar.


Under goda odlingsbetingelser bildar 'Blomsterhult' kraftiga, höga och breda buskar, som kan bli 3 m höga och nästan lika breda.

Kraftiga blomskott ger ofta 10–20 blommor, som är 7–9 cm i diameter och tätt fyllda med upp till 100 kronblad, ibland betydligt fler. Blomknopparna är dekorativa och ger buskarna stora skönhetsupplevelser före blomningen. Blommorna är tidigt bollformade, men blir senare skålformade med delvis exponerade ståndare. Blomfärgen är lysande, varmt rosa som bleknar något under blomningen. Kronbladens utsida är ofta ljus.

Doften är medelstark och har starka inslag av främst kryddnejlika. Blomningen är mycket riklig, från slutet av juni till slutet av juli. Den infaller något senare än flertalet andra engångblommande buskrosor.

'Blomsterhult' blir vackrast när den odlas som solitärer, men kan med fördel även användas i grupper, buskage och häckar.

Av Gudrun Lindvall - 24 juni 2020 09:31

                       

Det här är en leopardsnigel fotad i min trädgård. Den ska man vara rädd om!!


Många har drabbats av mördarsniglar, eller den spanska skogssnigeln som den egentligen heter, en otrevlig invasiv art som äter ALLT. Vi har den i grannskapet, men ännu inte på tomten, tack och lov. Kan det bero på leoparerna?

Min syster var oerhört drabbad av mördarsniglar, riktigt obehagligt. Så förra året tycktes antalet minska - och så hittade hon leopardsniglar, eller pantersniglar, flera namn finns. I höstas hittade hon många leoparder i sin jordkällare, tydligen perfekt som vinterbostad för dom. I år har hon nästan inga mördarsniglar alls.    


Det är nämligen så att leoparsniglarna är rovdjur. Dom äter gärna andra sniglars ägg, läs mördarsnigelägg, och tar även död på yngre individer av mördarsniglar. Jippi!! 


Nu ser vi flera leoparder i omgivningen och är så glada för det. 

Så..var rädd om leoparderna!! 

Av Gudrun Lindvall - 19 juni 2020 11:05

                         

En midsommar med kanonväder - det är det inte varje år. Ha en skön helg och ta hand om varandra så gott det går i dessa tider. Vi lever i splendid isolation, men man vänjer sig.


Snart är det rostider. Vi satte en häck av Stanwell perpetual hösten -18. I år blommar dom överdådigt, nästan skamlöst. Färgen varierar på rosorna från nästan helt vitt till rosa - på samma kvist till och med. Lär blomma länge.


Så.. njut av sommaren.


                           

Av Gudrun Lindvall - 14 juni 2020 11:52

Drömmen om en blomstrande äng börjar bli lockande för allt fler. Även vetskapen att våra insekter håller på att försvinna - ett fruktansvärt scenario, vars konskvenser jag inte tror folk inser. Det sägs att numer finns mindre än hälften kvar jämfört för 50 år sedan, en del säger till och med att 70 % av antalet individer ett år då och nu är borta. Det är faktiskt en katastrof, utan ett fungerande ekosystem är vi människor mycket usatta. Ingenting buffrar mot utbrott av det ena eller andra. Kanske kan coronapandemin ses som en varning om vad som kan bli verklighet - jag vet inte, men oroas. 

I alla fall har den här våren och försommaren varit den tystaste jag upplevt. Kan räkna upp massor av fågelarter, som förr fanns här årligen, men som inte hörts i år. Kan de kalla nordvästliga vindarna i maj vara en förklaring eller hittar flyttfåglarna inte mat på vägen hit? Läs insekter, för det är insektsätarna, som är våra flyttfåglar. 

Förfärligt är det och vi försöker i alla fall hjälpa de insekter, som finns här, även om dom är få. Nu har vi försökt så en blomsteräng. Det finns numer ängsfröer att köpa.


                        



Vi testar humleblandning på en yta vi gjort i ordning. Egentligen ska man så på hösten, men vi får väl komplettera då Den här blandningen har vi valt.


                          


Men det är torrt, så vi får väl se om det blir nåt. Håller tummarna.


Av Gudrun Lindvall - 1 juni 2020 09:44

Vi har inte riktigt gjort i ordning runt huset, som byggdes för 3 år sedan. Första året var det hundkäx och tistlar på den lite gropiga marken och på vintern var steglitser och siskor lyckliga över tistelfröna.

Men i år tog vi oss samman och med hjälp av grannar med diverse maskiner ska det nu bli slätare gräsmatta. 

Så här såg det ut när dom sådde:

               

En gammal enkel sånmaskin med säkert 100 år på nacken fick göra tjänst. Visst är den fin! 

Jag minns faktiskt en gubbe som sådde så här på en liten teg vid vår sommarstuga i Enhörna någon gång på 50-talet.

                       

Inte konstigt att så stora sädesfält som idag var i det närmaste omöjligt att ha, eller snarare, det behövdes mycket folk på landsbygden...

Den gamla såmaskinen fungerar med små borstar och så hål, som kan varieras i storlek. 

                            

                            

Jag la ut en bild på FB och till min förvåning var det flera som hade en sån här såmaskin i sin ägo. Gamla bra prylar sparar man på och den här såmaskinen måste varit mycket uppskattad då det begav sig. Just den här vårdas ömt, kan jag säga. 




Av Gudrun Lindvall - 24 maj 2020 11:19

Jag har aldrig bott med solnedgång förr. Det gör vi nu - utsikt över dalen i perfekt västerläge. På gott och ont faktiskt, eftersom den förhärskande vindriktningen här är västlig. Det blåser mycket. Vi brukar säga att det i alla fall är myggfritt..

Men det kompenseras av solnedgångarna. Vi njuter våra solnedgångskvällar på verandan så fort det går, när det inte är totalt molnigt alltså. Ingen kväll är den andra lik - oftast fantastiska. Här kommer några bilder. Det är svårt att med telefonen återge det exakta färgspelet, men visst är det fint.


                                 

                          

                         

Av Gudrun Lindvall - 16 april 2020 11:30

                     

Det finns fantastiska insekter och så dom som är extra fantastiska. Här är en:


Svartfläckig blåvinge är vår största blåvinge, hela 42 mm i vingbredd kan den uppnå. Den är klassad som NT, near threatened. Den klassningen betyder att den är rödlistad, men än så länge är det inte panik.

Men den svartfläckige blåvingen har så speciella krav och en så märklig biologi att det finns anledning att vara bekymrad. Ju mer specialiserad en art är, ju mer såbar är man för förändringar.

Hör bara:

För närvarande finns fjärilen på Gotland och Öland och på vissa lokaler i Götaland och Mälardalen. Jag har sett den på Gotland. Fjärilen lägger ägg på backtimjan och stortimjan, kungsmynta kan i värsta fall få duga. Dessa växter finns bara på marker, som antingen är hårt betade eller mycket näringsfattig, t.ex ljunghedar, torrängar eller alvarmarker. Den här naturtypen är alltså ovanlig och blir allt ovanligare, vilket försvårar för vår blåvinge. Men det räcker inte med detta.

Larven äter de omogna fröna av växten den fötts på, men förpuppas inte på växten, som t.ex nässelfjärilen gör på sin värdväxt nässlor, utan vid tredje hudömsningen lämnar larven växten och börjar utsöndra ett ämne, som attraherar myrorna. Den är då en liten plutt på 3 mm. Avsikten är att bli hittat av en myra av släktet Myrmica, helst en hedrödmyra, och bli hemburen till myrboet. Där lever larven under vintern på myrlarver, vilket accepteras av myrorna, och här förpuppas larven under försommaren för att efter några veckor lämna myrboet som fullbildad fjäril. Man kan se fjärilen från slutet av juni till början av augusti.

Men..

för att denna invecklade biologi ska fungera måste det finnas en lämplig biotop för timjan, det vill säga en mager gärna betad mark och en väderlek, som gör att växten blommar och sätter frön, som blåvingen kan äta. Sedan måste det finnas ett myrbo inom några meter så att larven kan hittas. Myrorna finns bara några meter från boet nämligen. I myrboet måste det finnas lagom många larver, för om blåvingelarven äter för många, så överger myrorna boet. Risken finns även att den kan bli dödad av myrorna och man räknar med att ca 20 % av blåvingelarverna lyckas bli fullbildade fjärilar. 

 

I England försvann den svartfläckige blåvingen och man kunde konstatera att det berodde på att den biotop myrorna behövde försvann pga uteblivet fårbete. Här lyckade man återintroducera arten med hjälp av öländska fjärilar och ett gediget arbete för att återskapa de torra betade miljöerna, med lyckat resultat. Men den går alltså på slak lina, denna sällsynta fjäril. Svartfläckig blåvingen kan kallas flaggskeppsart för hotade torrängsmiljöer och de arter, som finns i såna, många hotade.

Det finns ett åtgärdsprogram för fjärilen framtaget av Naturvårdsverket. Om det satts i verket på något håll vet jag inte.

Så här ser det ut idag i det sjätte massutdöendet tid. Vi förlorar arter och det är de specialiserade, som försvinner först. Kanske kan klimatförändringarna med varmare regniga vintrar och dito somrar gynna arten, men man har även sätt att de varma torra somrarna vi haft de senaste åren missgynnat våra svartfläckiga blåvingar. 

Den biologiska mångfalden behövs för att vår unika planet ska fungera. Låt oss värna den!

Och samtidigt fascineras av naturen, som är så mångfasetterad och underbar.

Presentation


Lite tankar om diverse - till lättsam läsning för dig.
Bilder © jag, om inte annat anges.

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2021
>>>

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se