Senaste inläggen

Av Gudrun Lindvall - 1 november 2015 07:57

 

ANNONS
Av Gudrun Lindvall - 24 oktober 2015 23:13

Här kommer en fortsättning på bredbandseländet. 

Vi har med oss 83 % av de fastboende på projektet. Dom har alltså anmält intresse. Även en del sommarstugeägare vill vara med. Vi har bildat en ekonomisk förening, eller rättare sagt tagit över en vilande, bildad då man försökte få bredband för så där 6 år sedan. Vi har expertis som behövs från kommunen. I och med detta har vi skickat in ansökan om bidrag till länsstyrelsen. Det sas att vi skulle få beskred innan årets slut.

Men inte...

Det är nämligen så här: innan man får ge bidrag måste man försäkra sig om att ingen privat aktör vill lägga bredband här. Säger sig någon vilja, nu när man vet att det finns ett intresse, så får staten inte ge oss bdrag, utan då är det bara att lägga ner ansträngningarna och hoppas på att den där aktören verkligen bygger och det till en anslutningskostnad man kan klara. Det är ett fullkomligt hårresande förfarande!

Så någon gång i början av nästa år vet vi om vi får bidrag. Men under tiden jobbar vi som om det blir så och börjar ta kontakt med aktörer för att höra om intresse att bygga nätet åt oss.

Fortsättning följer...


ANNONS
Av Gudrun Lindvall - 14 oktober 2015 19:44

 

Vi har en sällsynt svamp på tomten.

I ett gammalt upplag av stockar och bräder, ett upplag som borde tagits bort för många år sedan, hittade vi svampen på bilden ovan, ca 15 cm hög. Jag har bara sett den på bild tidigare, men den är så speciell så har man sett den i svampboken en gång, så känner man igen den. Den heter biskopsmössa och är en sorts murkla. Den heter även brun hattmurkla och lär gå att äta, om den avkokas först. Färsk är den giftig.

Den har vissa likheter med stenmurkla, men den hittar man på våren och biskopsmössa finns på hösten. Stenmurklan hittar man på sandmark medans biskopsmössan växer på trä.

Naturen är fantastik. Visst är den vacker på sitt sällsynta sätt.


Av Gudrun Lindvall - 25 augusti 2015 08:32

Vi bor på landsbygden och fick ADSL med rätt ok hastighet för nät för några år sedan. Men det satt hårt åt. Så här var det:

en dag upptäckte vi att det drogs bredband/fiber vid vägen precis vid vår tomtgräns. Hurra! tänkte vi och började kolla om det gick att ansluta. Då hade vi nät via modem med en skitdålig hastighet - totaltkass!! Nu visade det sig att vi inte skulle kunna ansluta till det bredband som lades ner och ingen annan i bydgen heller. I ett fall gick man till och med in på tomten till en granne, men han fick inte heller koppla på. 

I alla fall: vi ringde lokaltidningen, fick till en artikel och några dagar senare hörde Telia av sig och meddelade att man skulle installera ADSL i bygden för de som bor nära telestationen, vilket vi gör. Tack!! sa vi.

Det här har fungerat bra, men.........

nu vill Telia avveckla kopparnätet på landsbygden och enligt uppgift (hoppas den är fel) så kan man få så kort tid på sig som 6 månader att försöka få nåt annat. Helt omöjligt i en gles landsbygdsända. Här är ingen intresserad av att sättta upp master, något vi velat ha länge, eftersom vår mobilteckning är under alla kritik. Dessutom håller inte mobilt bredband vad man kräver idag, inte heller det Telia då erbjuder när man avvecklar kopparnätet. Och att gräva ner bredband gör man inte på en kafferast.

Så...

nu har vi startat arbetet för att få bredband här i bygden. Och då är bestämmelserna följande:

1. För att kunna söka de statliga bidrag på 60 %, som länsstyrelsen ger och som är en ekonomisk förutsättning för att få råd med det, måste 75 % av de fastboende vilja ansluta sig. Och det är inte så lätt i en gammal bygd där det bor folk som inte har data (obs inte dator, man säger data) och inte heller vill ha det. Eller säger att dom åker in på banken och betalar räkningar som dom alltid gjort. Eller hoppas på en ny billigare teknik i framtiden. Eller skiter i om fastigheten förlorar i värde, för den dagen är dom ändå döda.

Det här innebär att några få kan stoppa för betydigt fler och vilka spänningar kommer inte det att skapa i byn? Man får inte räkna med fritidsboende, som givetvis får vara med när det väl grävs och då kommer att minska kostnaden per hushåll, men i ansökan "finns" dom inte, vilket är synd eftersom många är yngre, kan tänka sig att flytta hit om man kan jobba härifrån via bra uppkoppling och alltså är en del av framtiden för landsbygden. 

2. Om man nu får med sig 75 % så ska man bilda en ekonomisk förening, som helst ska innehålla folk med ekonomisk kunskap samt teknisk do. För sen ska man nämligen poängsättas på en av länsstyrelsen uppsatt poängberäkning. Om man får ihop tillräckligt antal poäng ska länsstyrelsen sedan bedöma om man kan anses vara tillräckligt många och strategiskt intressanta för att komma ifråga för bidragen. Bedöma om man duger...

VA FAN???????

3. Sen ska man upphandla grävandet med minst 3 intressenter, eftersom Lagen om offentlig upphandling gäller. Då gäller det att göra upphandlingsunderlag, kunna tekniskt bedöma anbuden, göra upphandling osv osv osv. Sen ska vi äga, förvalta och underhålla vår fiber. 


Jag känner mig så kränkt, vilket jag aldrig brukar göra. För mig handlar bredband/fiber om möjlighet att kunna fungera i dagens samhälle - betala räkningar, beställa biljetter, hålla mig informerad, ha hemsida mm. Det handlar också i högsta grad om min livskvalité och om jag kan bo kvar på landsbygden. 

Och så sitter jag i händerna på en massa andra och på en skitknölig byråkrati, som kräver att vi lägger ner ett enormt ideellt arbete. Och så vet vi ändå inte om vi kan få bidragen! 

Hela systemet är verkligen asdåligt och den borgerliga regeringens totala fadäs och misslyckande. Man har fallit i marknadsfällan, eftersom det anses att marknadens aktörer ska bygga denna absolut nödvändiga samhällstjänst, som ALLA behöver i framtiden. INGEN marknadsaktör är intresserad av landsbygden - INGEN! Vi är inte lönsamma, så enkelt är det. I mitt landskap Södermanland har 6 % av landsbygden tillgång till fiber. 94 % saknar alltså!!! En del har ADSL, några har mobilt bredband via mast (dom nöjer sig med 5 Mbit/sek). Och nu sitter vi och jobbar i bygderna med det som kallas Byafiber i socknarna runt om i hela Sverige och lägger ner ett hästjobb för att få grannen att inse att även hans fastighet behöver ha fiber. Dessutom har olika länsstyrelser olika bestämmelser. Hos oss har man hårdare krav - FÖR ATT PENGARNA SKA RÄCKA LÄNGRE. Vaddå??? Blir det mer fiber nedgrävt för att det tar en massa år innan vi får del av bidragen??? I Östergötland gör man tvärt om - man försöker få igång det hela så snabbt som möjligt och har därför lägre krav än i Södermanland, där man för övrigt tidigare krävde 50 % anslutna i bygden, men nu har man ändrat till 75 %. 50 % är nämligen inte alls omöjligt - vi har 61 % intresserade idag, men 75 % är betydligt svårare. 75 % gäller om man är under 200 hushåll, vilket vi är, men över 200 hushåll krävs 50 %. Hur rättvist är det?

Förutom att jag anser att fiber borde jämställas med elnät och telefoni, där staten en gång i tiden stod för infrastrukturen, anser jag att bestämmelserna måste göra det lätt och möjligt att komma till skott med fiber på landsbygden, annars dör den, får då kan vi inte bo kvar och vem köper ett hus i framtiden utan bra och snabb uppkoppling? 

Ursäkta upprördheten, men jag blir heligt förbannad på hela skiten! Jag vill ha fiber - SNART. Ambitionen för riket är att 90 % ska ha uppkoppling med 100 Mbit/s år 2020. Ska det bara vara städer och tätorter? Ska vi på landsbygden ställas utanför det framtida samhället? Jag bara frågar..

Av Gudrun Lindvall - 20 augusti 2015 23:00

Lille Hagrid har kommit hem. Men låt mig ta det från början:


För tre år sedan föddes en liten fin fuxkille i en av våra hagar. Båda föräldrarna var svarta, så det var med viss förvåning vi konstaterade att vi fått en ljus fux - en supertrevlig liten kille. Han föddes i flocken av ston med en mamma, som tog väl hand om honom och faktiskt föste fram honom till oss för att hälsa när han bara var några dagar gammal. Det var hennes första föl och ofta brukar det vara tvärt om - den nyblivna mamman vill ha sin fölunge alldeles väldigt för sig själv - men inte Hagrids mamma Vilja. Det är hon som ligger till vänster på bilden nedan. Stoet med täcke är mormor Spes och de andra är moster Frigga och hennes kompis Odda, alla mycket nyfikna på det nya fölet.


         

Han fick alltså heta Hagrid från Västra Vegred.

Hagrid växte till sig, var trevlig i allt och trivdes bra med sin kompis Hedvig.

 

                        

Men små hingstpojkar behöver andra små hingstpojkar, så Hagrid fick växa upp i pojkflock utanför Enköping, där hans far bor. Han heter Seidur från Gröna Gången. På bilden nedan ser man Hagrid högst upp - han har en liten vit fläck på överläppen. Den vita hingsten till vänster är Hagrid farfar Ypsilon frá Holtsmula. Unikt att få träffa sin farfar om man är en hingstunge, men en bättre fostrare än en äldre hingst finns inte. Inga dumheter tolereras.

 

                    

 


Under året som gått har vi funderat på vad som ska hända med Hagrid. Han är valack numer. Det underliga är att min hjärna alltid sagt: Jamen, Hagrid ska ju hem. 

Va? Ska han hem? Vad menar du, hjärnan? Ska jag ha honom som min ridhäst, eller vad då?

 

Nu är Hagrid sutten på. Allt har gått jättebra och denna coola kille är med på allt. 

 

                      

Han är inte färdigväxt än, så vi får ta det lugnt i vinter, tänkte vi, och planerade för att ta hem honom, precis som min hjärna alltid sagt.

Men...

Grannen Kicki följde med för att titta på honom och föll som en fura. Nu är han hennes och han kom hem (!). Nu går han i en hage på andra sidan vägen med utsikt över hagen där han föddes, återbördad till fagra Lerbo. Så roligt och vi glädjer oss åt att kunna följa denna goa fina kille framöver.

Så han skulle hem!

Synsk? Man undrar....




Av Gudrun Lindvall - 26 juli 2015 08:54

Nu är den klar, makens restgarnsväst. Han fick bestämma själv hur den skulle se ut och det blev lite Island över den - mörk och röd lava, den ljusa grönskan, islandshästar och snöstjärnor. Så här:


                      

Det blev inte bara restgarnen - fick köpa till ett nystan Kaunis, som är färgat så färgerna växlar. Kul att sticka i, för man vet inte riktigt hur det blir. Den som tittar noga ser att hästana ser lite olika ut. Eget mönster. Hade en mössa vars hästar jag har ritat om några gånger. Till slut blev jag nöjd och det gör inget att dom är olika, tycker jag.

Jag tror att jag ska sticka en hästtröja åt mig också... 



Av Gudrun Lindvall - 13 juli 2015 10:48

En mycket läsvärd pocket. Man säger va?, stönar, förfasas och förvånas. Och får många, i alla fall för mig, nya insikter/tankar. Klart lärvärd nu när sommaren har tagit paus.


                                                  

Av Gudrun Lindvall - 10 juli 2015 11:17

                          

En stad vid vattnet - Stocholm. Bilden tagen mot Söders höjder, en i mitt tycke mycket vacker bild. De olika fasaderna med oregelbundenheterna, de olika färgerna och byggnadssätten ger liv åt bilden och man ser verkligen hur de klänger sig fast vid klippan. Det syns tydligt att här finns en historia med hus från olika tidsåldrar. 


Men det kan se ut så här i en kuststad:


                            


Det här är Dover i södra England, bilden tagen från strandpromenaden. Ett i mitt tycke fruktansvärt komplex stänger hela vyn - bakom finns själva staden. I bakgrunden syns Dover Castle. Det var därifrån och i de många gångsystemen i berget, som man planerade de stora angreppen och landstigningarna i Frankrike i slutet av andra världskriget. I gångsystemen fanns allt man behövde: sjukhus, sambandscentral mm. Plats för flera 10 000-tals soldater. Dover var oerhört ansatt av tyskarnas bombardemang under kriget och hela hamnområdet var totalt demolerat. Efter kriget gällde det bara att få till stånd bostäder åt folk. Ingen ifrågasatte komplexet. Så man kan säga att även denna bild visar en historia - en modern och helt annorlunda än den svenska. Vi frågade om man inte ångrade bygget idag, men det verkar inte så. Kriget finns kvar i minnet. 

Läser just en bok om 30-åriga kriget. Europas historia är färgad i blod. Måtte det inte ske igen!




Presentation


Lite tankar om diverse - till lättsam läsning för dig.
Bilder © jag, om inte annat anges.

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018
>>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se