Ovanstående bild är tagen inte långt från jägarnas mecka - godset Öster-Malma i Södermanland. Dovhjort.

Södermanland är ett landskap med många klövdjur, inte bara rådjur och älg, utan också dovhjort, kronhjort, vildsvin och mufflon. Hjortarna tränger undan älgen och framför allt rådjuret. Många, framför allt arrendatorer utan jakträtt, anser att stammarna är för stora idag, betydligt större än vad naturen klarar att föda. De vilda djuren förstör gröda och vallar och arrendatorer vill minska klövdjursstammarna radikalt. Här finns ju inte heller någon varg, som skulle kunna decimera stammarna, utan den enda "predatorn" är människan, alltså jägarna. 

Nu är det så att många gods säljer jakten dyrt - ofta mycket dyrt - och då vill man naturligtvis ge sina jägare "skott-tilfällen", som det heter. För att få dessa stora stammar matar man djuren året runt. Nu förs en diskussion om matningen och då får man höra från jägarhåll att man måste mata, för annars dör djuren av svält. Det är fullständigt absurt. Är det vilda djurstammar vi har i våra marker - eller har dom blivit tamdjur? En effekt av matningen är att unga suggor grisar ett år tidigare än normalt. 

Jägarna får över 50 miljoner kronor varje år av staten för att "förvalta" det vilda. Kan det verkligen vara förenligt med ett förvaltande att hålla djurstammar större än vad naturen klarar att föda? Jag tycker absolut inte det. Att tillskottsutfodra under sträng vinterkyla är en sak - att mata året runt en helt annan. Jag anser att vilda djur ska klara sig på egna meriter i naturen. Stammarna ska inte vara större än vad naturen bär och matning för att hålla onaturligt stora stammar har ingenting med "förvaltning" att göra. Det är uppfödning och ekologiskt förkastligt. 

Nu driver LRF (läs arrendatorerna) en kampanj för att få bort denna matning och jag anser att naturvården bör göra gemensam sak med dom - låt vara av andra skäl, de ekologiska. Mufflon anser jag inte ska finnas alls i naturen - den hör inte hemma här i landet som vild art. Stammarna av såväl vildsvin som dovhjort måste minskas rejält. Jägarnas argument att djuren skulle svälta utan utfodringen visar med all önskvärd tydlighet att det är nödvändigt. Jag anser att vilda djuren ska klara sig på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Normalt varierar storleken på klövdjursstammar naturligt. Det måste jägarna lära sig acceptera. Ibland tycker jag att jägare verkar blödigare än vi naturintresserade. Eller tror dom att vi faller till föga för att det är "synd om" de vilda djuren? Eller tycker inte jägare att vi ska ha en natur i så god balans som möjligt? Var det inte det som var att förvalta? Man undrar....

Sluta mata!! Vad tycker du?