Alla inlägg under mars 2018

Av Gudrun Lindvall - Onsdag 28 mars 20:16

Vi ska bli med växthus! Den här gången blir det ett tunnelväxthus, svenskt fabrikat och med tjock plast. Tilverkare är Gjordnära. Det blir litet, bara 3x4,5 meter, men det går att bygga ut om man vill. Så här ser det ut:


                         

 Vårt kommer att stå nästan syd-nord och med långsidan mot blåsten, som kommer mest från väster här. Det gäller att få fast det ordentligt och tanken är att gräva ner det minst 40 cm, allt enligt rekommendation från leverantören. Vi bygger dörrar i båda gavlarna, kanske lite överkurs, men så har vi tänkt. 

Eftersom vi byggt nytt, så tog vi med växthuset i bygglovet. 

Växtodlandet har varit makens domäner, men nu ska vi dela på det hela, det ska bli kul. I min rabatt ska det mest göras jord första året. Sen får vi se...


ANNONS
Av Gudrun Lindvall - Söndag 18 mars 20:06

Vi väntar på våren, som aldrig tycks komma.

Men det kunde vara värre - i England hade man snö in i juni år 1784. Och inte förstod man varför. Då fanns ingen rapportering som nu, utan man trodde att det var Guds straff och domedagen. Stackars människor.


Så här var det:

Vulkanen Laki och grannen Grímsvötn på Island hade utbrott under 2 år från juni 1783. Vulkanerna delar magmakammare och Grímvötn är en av Islands mest aktiva vulkaner, senaste utbrottet var i maj 2011.

Vulkanutbrott blir tydligen extra besvärliga om vatten blandas med magman och så var det i detta fallet. Då blir det mer fint sediment och mer gaser. Eyjafjallajökul-utbrottet var ett sånt. Ni minns säkert att utbrottet stängde flygtrafiken totalt i Europa eftersom gas- och sedimentmolnet innehöll små små glasnålar, som riskerade att förstöra flygmotorerna. 

Åter till Laki. Den 8 juni 1783 startade utbrottet, men inte i en vulkankrater, utan i 130 stycken utmed en lång spricka - samtidigt! Lakisprickan ligger i det sydöstra hörnet av Island – precis på den mittatlantiska ryggen, den spricka som gör att Europa och Amerika långsamt glider ifrån varandra. Den ligger mitt emellan Myvatnjökul och Vatnajökul. Lakis utbrott fortsatte i 8 månader medans Grímsvötn, som började lite senare än Lakis, höll på en bra bit in i 1785.


                            


Utbrottet blev häftigt. Lavan sprutade upp till 1400 meters höjd och lavafloden förödde samhällen ikring. Den rann 7 mil och det berättas hur prästen Jón Steingrímsson höll en mässa den 20 juli, en mässa som stoppade lavaströmmen precis vid kyrkväggen. Samhället intill, Kirjubaerklaustur, förstördes.


                             


Efter lavafödet kom sand och gas. Jorden täcktes av ett tjockt lager giftig aska. Molnet blåste mot öster och gick in över södra Norge, vidare över Tyskland, Frankrike och England. I England kallades sommaren 1783 för sandsommaren, för allt var täckt med den vulkaniska asksanden. Gasmolnen var förödande – de innehöll svaveldioxid och vätefluorid. Svaveldioxiden löstes till svavelsyra och fluor är extremt giftigt i stora doser. Den växtlighet svaveldioxiden inte brände bort förgiftade fluoret. Ungefär en fjärdedel av Islands befolkning dog av förgiftning eller svält - ca 10 000 personer. Uppe mot 80 % av alla boskap dog och man räknade ut att av Islands 37 000 hästar fanns 8 600 kvar åren efter katastrofen, varav 3  000 ston, man får förmoda att de flesta av dom bodde på norra delen av ön.


                                


Det mörka tjocka gas- och askmolnet nådde Prag den 17 juni, Paris den 20 och England den 23 juni. Det var tjockt, tätt och tungt och gjorde det omöjligt att ge sig ut med båtar. Solen syntes som ett blodrött klot, knapp skönjbar genom tjockan. Naturligtvis trodde man att domedagen var kommen. Att inandas tjockan var livsfarligt och det sägs att 23 000 personer dog av förgiftning bara i England. Där låg molnet kvar under en hel månad.

I utbrottets spår följde en förfärlig svält under flera år, inte bara på Island, utan även i stora delar av Europa, i norra Afrika, Amerika och Indien.

Utbrotten orsakade nämligen stora klimatförändringar. Vintern som följde blev extremt kall i Europa och Amerika. I England låg snön kvar in i juni år 1784. Där dog ca 8 000 av kölden och på våren fick man enorma översvämningar. Sedan följde torka i Europa under flera år och dessutom häftiga skyfall med hagel stora som knytnävar, så stora att boskap slogs ihjäl. Den lilla gröda man hade fått upp slogs sönder av hagelstormarna. Man påstår att den svält som följde var den utlösande faktorn för Franska revolutionen år 1789. I Amerika var den vintern 1784 så kall att Mexikanska Golfen frös. Munsunregnen över Afrika och Indien uteblev och i Egypten dog en sjättedel av befolkningen under år 1784 på grund av den svält som följde. Nilens vattennivå var rekordlåg. Beräkningarna säger alltså att 6 miljoner människor dog som följd av utbrottet på Island 1783-1785.


                                 


Så det kunde vara värre. Nästa vecka kommer nog våren - får man hoppas....

ANNONS

El

Av Gudrun Lindvall - Måndag 12 mars 16:04

Det där med el är spännande och då menar jag den nya tekniken. Jag är helt övertygad om, att solpaneler på hus, kanske som takbeläggning eller i fönsterglas, kommer att vara standard i framtiden. Varför inte utnyttja den flödande solenergin?

Vi satte upp 60 solpaneler, som gjorde ca 70 % av gården elbehov. Dom satt på stalltaket, så här:

 


Det finns massor av lagårdstak som det här med perfekta sollägen i landet - outnyttjade. I vår dal har tre till satt upp paneler - mycket glädjande. 

I höstas sålde vi gården och byggde ett nytt litet hus på en avstyckad tomt. Naturligtvis ville vi göra egen el och än så länge ser det ut så här:

 

Men det ska bli fler. Vi bygger ut med 8 till under året till totalt 20. 

En del kombinerar solcellerna med bergvärme. Vi har en värmeväxlare el-vatten och har bara golvvärme i huset. Det var spännande under den här första vintern om det skulle funka och det gör det, möjligen får vi lite för varmt, men det är bara ett delikat problem innan vi lärt oss att ställa in systemet.

Nu är det ju så att som entusiast så räknar man inte på varje krona, det handlar snarare om att få vara med i utvecklingen. Man brukar räkna med en pay off på 10 år och eftersom vi satte upp panelerna 2014 på gamla gården, så hann vi inte få ta del av det. Om sanningen ska fram så tyckte nog en del spekulanter av gården att det verkade skumt, det där med solpaneler. Fel, tycker vi. Inget kan vara enklare. Man köper när man behöver och säljer när man får över. Automatiskt. 

Nu hägrar nästa dröm - en elbil. Det börjar komma begagnat på marknaden till ett pris där vi i alla fall kan börja räkna... Det vore så kul att "tanka" egenproducerad el. Kanske en sån här om något år - en Nissan Leaf:


                                

Presentation


Lite tankar om diverse - till lättsam läsning för dig.
Bilder © jag, om inte annat anges.

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2018 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se