Alla inlägg under juni 2011

Av Gudrun Lindvall - 30 juni 2011 19:20

Innan vi flyttade hit där vi bor nu kände vi ett äldre par inte långt härifrån - vi kan kalla dom W och B. Jag köpte ett connemarasto och fick ha henne inackorderad hos dom medan vi letade gård. Vårt första föl, Kewarra, föddes där. Det var 2003.

W och B hade varit mjölkbönder med många kor och allt som hörde till. Det sliter och B:s knäleder var väl inte vad dom varit. Upp och ner ur traktorn och knäna böj vid mjölkning tar ut sin rätt. Bonderi är tungt.

Så bestämdes det att B:s knä skulle bytas ut. Det är inte klokt vad dom kan numer! Nu är det så att B är en aktiv person, som det inte precis passar att sitta inne och bara rehabilitera efter operation. Första veckan gick väl bra, men sen drog traktorn och allt som måste göras. Han smet ur hustruns vård.

- Men hon sa ju, doktorn, att du inte fick köra bil, förmanande W. 

Men B blev inte svaret skyldig.

- Hon sa ingenting om traktor!

Så det så!! Nu har även andra knäet bytts ut - det var lika svårt att sitta stilla efter den här operationen. Men smärtan är borta - ibland är sjukvården fantastisk.

ANNONS
Av Gudrun Lindvall - 28 juni 2011 19:23

         

Våra killar Krumelur och Koriander föddes 2004 och 2005. Dom är helbröder och av rasen connemara. Mamman heter Grytåsa Kryddan och pappa Rooar. Krumelur var söt som socker när han kom, rätt liten men så perfekt. Brun med svart man och svans som pappa och en underbar lite krokig bläs - en krumelur. Koriander kom alltså året efter och om sanningen ska fram så hade vi hoppats på en liten tjej. Koriander var större än brorsan när han föddes och man kunde direkt se att han skulle bli bli skimmel som mor sin.

Så skulle systerdottern ha en stor häst och vi for ner till Småland där det fanns några att titta på. Vi hittade en jättefin häst hos Anneli - perfekt var han. Så sa Anneli att hon letade en fölunge till dottern, gärna en connemara. Bingo! Det blev ingen affär med den stora hästen - den hade ett allvarligt fel på bakbenen - men Anneli köpte Koriander av mig i december 2005.

Krumelur växte upp här på gården och busade i hagen med bästisen Slyngur - alltid lika vacker. Vi fick lite info från Koriander och kunde snart konstatera att Krumelur skulle bli C-ponny medan brorsan växte sig större och blev D-ponny. Gränsen går vid 1.40 i mankhöjd. 

Det var svårt att hinna en liten duktig ryttare till Krumelur, men vid 4 års ålder reds han in och så småningom tog grannen Anna hand om lillpojken. Han rörde sig jättefint och blev precis så vacker vi hade trott. Vi for på små hopptävlingar och Krumelur tyckte att det var sååå roligt. 

Även Koriander blev vacker och då han var 4 år kvalade han till championatet för ponny, men det blev aldrig av att han for till finalen - sånt kostar och dessutom var han inte riktigt klar med hoppningen för så stora uppgifter. Ett bra beslut tyckte jag. 

Så fick vi veta att Louise, Annelis dotter, började bli för lång för Koriander och att han skulle säljas. Det var på vårvintern 2010. Vi skulle även sälja Krumelur och placerade honom på ett proffsställe utanför Nyköping. Så annons och döm om min förvåning när jag blev uppringd av Camilla, som just köpt Koriander och som ville komma och titta på Krumelur. Familjen hade tänkt sig att köpa en C- och en D-ponny. Båda mor och dotter var i "ponnystorlek" och tänkte rida tillsammans. Dotter Annie skulle dessutom tävla hoppning. Dessutom var det ju häftigt med bröderna..

Dom kom och tittade och det visade sig att Annie var en underbart begåvad ryttare, som passade perfekt på Krumelur. Vi sålde med glädje - och så träffades bröderna! Båda bor nu i södra Småland.

Nu tävlar Annie båda två. Krumelur är ju ett år äldre och lite tuffare. Han går från klarhet till klarhet och Annie tävlar nu LA med honom. Koriander går LB - lite lägre. Annie rider som en gud och det går så otroligt bra! Dom matchas alldeles perfekt och är så fina! Här kommer bilder på gullpluttarna. Lyckliga ägare värmer verkligen ett uppfödarhjärta. Med bröderna K har vi verkligen haft tur!

Klicka på biderna för att se dom större. 


 


        

ANNONS
Av Gudrun Lindvall - 25 juni 2011 10:01

           


Promenad med smultron - det hör sommaren till. Foto Nathalia Lindvall, som är på besök några veckor. Hon pluggar i Perth, Australien och har vinterlov. Tiderna förändras - en annan tyckte att det var långt att flytta till Uppsala.... Fast det är klart - mobiler fanns inte och inte Skype och annat, som gör världen mindre och kontakter lättare. 

För övrigt har vår sommar ungefär samma temperatur just nu som vintern i Perth. Men det ska bli bättre nästa vecka spår meteorologerna.

Av Gudrun Lindvall - 23 juni 2011 22:53

   


Det här är Krumelur och Koriander. Dom är båda två födda hos oss och dom är helbröder. Mamma heter Grytåsa Kryddan och pappa Rooar. Alla är connemaraponnyer. 

Krumelur föddes som vår första fölunge 2004 och Koriander kom året efter 2005. Men dom växte inte upp tillsammans, för Koriander såldes som liten, redan i början av 2006 for han till nya ägare.

Men nu känner dom varandra! Dom ägs nämligen båda numer av familjen Waldener i södra Småland och tävlas av Annie, en mycket duktig ung ryttare. Krumelur är C-ponny, lite mindre än Koriander, som är D. Krumelur är några centimeter under 1.40 i mankhöjd och Koriander några centimeter över.

Vi får underbara mail och bilder på pojkarna och jag ska berätta mer om dom en annan dag.  

Av Gudrun Lindvall - 21 juni 2011 17:17

Vi kom hem sent i går kväll - närmare kl 11. Det var ju ljust och fint - en underbar sommarnatt. I lugn och ro smälte vi kvällens upplevelser i soffan. Helt plötsligt utbröt ett herrans oväsen ute. Märta västgötaspets och husets ordningsman blev mycket upprörd. Slåss några katter? Det lät så och eftersom våra två kastrerade hankatter haft lite kuckel sinsemellan rusade vi ut, hunden och jag. Ett fruktansvärt oväsen i backen - att några slogs eller försökte ta kål på varandra var uppenbart. Vilka slåss så fruktansvärt? 

Men den ena misstänkta kombatanten, hankatten Bonus, satt uppflugen på en rundbal och tittade fascinerat åt slagsmålet till. Inte våra hankatter alltså.

Nästa tanke - håller en räv på att ta någon av katterna? Snabb forcering av blött nässelsnår - här krävs en resolut insats! 

När jag bara var några meter från det svärande virrvarret av två djur som slogs delade dom på sig. Gissa vad det var... jo, två grävlingar som pucklade på varandra efter noter. I min trädgård - i alla fall nästan. 

Och så säger dom att det inte händer nåt på landet....

Av Gudrun Lindvall - 19 juni 2011 09:29

      


Bilden ovan är från 50-talet och visar Aska by i Enhörna utanför Södertälje. Här köpte jag mitt första hus uppe på kullen till höger - är 1989.

Men byn var central redan tidigare i mitt liv. Föräldrarna köpte ett sommarställe någon halvmil från byn och det var här affären fanns - det vita stora huset till vänster. Man cyklade för att handla.

Aska by var liksom det moderna i trakten. Huset längst ner till vänster var telestation och i affären fanns även posten. Den stora vägen till vänster går till Södertälje. Det andra huset bortom affären utmed vägen var skola.

Affären var känd även utanför bygden. Man höll en hög kvalitet och Peppe i köttdisken var vida känd och höll show bakom disken - en upplevelse. Den mannen kunde ha sålt vad som helst - och kunden blev alltid nöjd. Folk från stan for ut för att handla fint kött. På den tiden kunde folk dessutom laga mat av olika delar - alla ville inte bara ha biff eller köttfärs. Man gjorde det vi fortfarande gör - kokade kött - en delikatess! Peppe gav dessutom fina matlagningstips. 

Mataffären lades ner tidigt 80-tal och sedan blev det "skräpaffär" ett tag innan huset blev tomt. När jag flyttade till Aska var den stundtals ett tillhåll och polisen stod ibland i vår backe och hade koll. Då var lagården längst fram till höger borta sedan länge och ett av de första åren revs det lilla magasinet, som ligger mellan lagården och den vita affären - synd för den var nog gammal och borde sparats. 

Så på 90-talet skulle huset rivas. En av de sista dagarna tog jag mig in och fann till min förvåning att det inte var tömt och inte heller genomsökt. På vinden i sågspånet fanns gamla dokument från 18- och 1900-talen. Jag for som en skållad råtta och försökte hitta och rädda vad som gick. Hittade en gammalt vägprotokoll från tidigt 1800-tal och ett skiftesprotokoll från mitten av det seklet. Dessutom fanns gamla affärens böcker med alla skulder och bokföring från 1900-talet. En del av det fick hembygdsföreningen. Massor av gamla häftiga kvitton hittade jag. Är helt övertygad om att det fanns mycket mer.

Nu är huset borta och på tomten finns tvåvåningshus - hyresrätter.

Och jag sålde huset 2003 och flyttade från Enhörna och Södertälje.   

Av Gudrun Lindvall - 17 juni 2011 11:50

Den yngsta systerdottern Klara har tagit studenten. Hon var strålande vacker och mycket lycklig på sin studentdag - alla gladdes med henne. 


              


Naturligtvis drar man sig till minnes sånt som hänt under hennes liv och en hel del fick jag väl med i talet, men inte följande historia:

Vi hade höns - en jättefin liten hönsras med massor av färger, härdig, värpvillig tillika ruvvillig - en lantras som heter åsbohöns. När systern flyttade ut på landet ville även hon ha höns och vi for dit med en samling yngre fina höns och en tupp. Klara var ca 3-4 år då. 

Så släppte vi ut dom i deras nya hönshus, vackert beläget vid sjön och med ypperliga maskrika marker att sprätta och söka föda i. Efter en liten stund vågade dom sig ut. Klara tittade på hönsen och så frågade hon:

- Vad äter dom?

- Torrfoder och havre och så mask förståss, svarade jag.

Klara stirrade på deras kraftsande och så kom det:

- Stackars masken!

Nej, vi skrattade inte - då. Empati är alltid bra - även om det gäller maskar.


                                         

Av Gudrun Lindvall - 14 juni 2011 19:16

             


Våran lille Piltur är en riktig skönhet. Vackert huvud och en smäcker kropp. Han rör sig stort och graciöst - vad månde bliva. 

Men tuff är han - håller de lite större på avstånd med envisa sparkar. Man får väl säga till om han försöker med mig... Antagligen en tidsfråga. 

Garún har haft det jobbigt efter förlossningen, men nu verkar hon pigg igen. Piltur tog nog så mycket plats att hon inte kunnat äta som hon bort under den sista tiden av dräktigheten. Nu får hon havre, kli och annat godis ett tag, så hon kommer igen och blir pigg. Hon är född 1994, så det blir bara två föl till, sedan pensionering. 

Så här fin är Piltur i helfigur.


               

Presentation


Lite tankar om diverse - till lättsam läsning för dig.
Bilder © jag, om inte annat anges.

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2011 >>>

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se