Vi har två utedass på gården – ett till bostadshuset och ett till det huset som förra ägarna kallade farmorsstugan. Bostadshusets dass förlorade sin funktion på 70-talet, då man gjorde en utbyggnad på stora huset med toa, dusch och tvättstuga. Måste ha varit en revolution av bekvämlighet – framför allt på vintern. Farmorsstugan fick aldrig sådana faciliteter. Där är det utedasset som gäller för våra gäster, som bor över där.

Det är något speciellt med dass. Föräldrarna köpte sommartorp i början av 50-talet och där var det utedass som gällde. Man hade en fin utsikt över ett litet fält och satt alltid med dörren  öppen – helt ostört. Dasset hade två hål, ett lite större och ett lite mindre.

Som barn hade man ofta någon vuxen med sig – tryggt och trevligt. Min mormor bodde mycket hos oss på landet och många trevliga samtal med henne minns jag från dass. När hon pruttade skrattade hon och sa:

- Nu pratade skinkorna med varandra.

När man blev större satt man på dass och läste eller snackade med kusin eller kompis. Det kändes speciellt somrigt.

Men det första som måste göras på våren var att tömma butten. Inget trevligt jobb precis – ett jobb som faderskapet och jag alltid gjorde. Vi var väl minst äckelmagade i familjen förmodar jag. En rejäl grop och så tömde man och grävde igen. Det skulle inte gå för sig idag inte!

På kusinens sommardass fanns tre hål. Två för stora människor och så ett litet på fotsteget för barn. Så praktiskt. Det dasset fanns precis vid vattnet – vilken lyx – sjöutsikt! Där läste man veckotidningar – massa dåliga noveller, som min mamma inte tyckte att man borde läsa. Hos kusinen kunde man plöja massor!

När jag köpte mitt första egna hus var det bara kallvatten i köket och torrtoa i en del av vedboden. Det gick. Saknade faktiskt duschen och tvättmaskinen mer än vattentoalett. Så var det några år innan vi byggde till och fick modernt – klart i början av 90-talet. Säkert ett av de sista permanenthusen i bygden, som hade utedasset kvar så länge, men den gamle man, som hade haft huset före mig hade nekat att modernisera, trots barnens enträgna propåer. 

Det händer att jag går på vårt utedass här bara av nostalgiska skäl. Och sitter med dörren öppen och ser ut på allt det gröna utanför  – precis som det ska vara på sommaren. Och med bilder av kungafamiljen......