Alla inlägg under april 2012

Av Gudrun Lindvall - 29 april 2012 08:38

                 


Fiskgjuse har jag en speciell relation till. Den hör sommaren till. Vi hade sommarställe i närheten av Mälaren och där fanns flera fiskgjusebon. Fiskgjuse är ju dessutom Sörmlands landskapsfågel. Vi såg dom dagligen - över sjön eller huset - med sitt karaktäristiska läte och sin vackra ljusa fjäderdräkt. Inte så vackert läte kanske, men rovfåglar behöver ju knappast en sång, bara ett läte för att hålla kontakt med varandra.

I år kan man få närkontakt med fiskgjusar via denna länk:


http://pontu.eenet.ee/player/kalakotkas.html


Den här närheten med fåglar via webkamera lär oss verkligen mycket om deras beteende - för att inte tala om detaljer i fjäderdräkten. Man sitter liksom på första parkett i sovrummet. Inget undgår det vakande kameraögat. Det här paret bygger just nu på sitt bo. Det häftiga är att det även finns ljud till föreställningen. Idag, söndag morgon, kan man konstatera att Estland, där kameran finns, ligger lite före oss i våren. Såväl gök som grönsångare har kommit där. 

Söndag kväll och jag fick se en parning.

Världen har förändrats med nätet. Under vintern kan man glädjas åt fåglar i Brasilien - just nu ett kolibribo i USA. Ett storkbo i Tyskland med 4 ägg finns till beskådan. Om man backar på länken ovan hittar man flera webkameror, bla ligger den svarta storken på 4 ägg. Är 4 storkarnas tal? Även i fjol var det 4 ungar i såväl vita som svarta storkparets bo. Även en mindre skrikörn ligger på bo. Den får bara en unge åt gången - alldeles vit. Men dit är det några veckor.

Fantastiskt! 

BMW

Av Gudrun Lindvall - 28 april 2012 18:41

                                           


Alla har vi olika drömmar och önskemål i livet. När jag liftade med en bekant häromdagen i en av hans BMW:ar drog jag mig till minnes vad man sa att BMW betyder i Sydafrika, nämligen:


Black Mans Wish


Be My Wife


Break My Window

Av Gudrun Lindvall - 25 april 2012 21:01

 


Nadja och Plupp delar soffans skönast mjuka skinn. Plupp kan vara en lite opålitlig katt och stundtals bli lite vass i tassen, men trygga Nadja klarar henne galant. Nadja är nu 8 år - vad tiden går! - och Plupp har hunnit bli 9. Vi skaffade tre kattor det året vi flyttade hit, men vita Tussan valde att vandra iväg och svarta Sotis flyttade till en mjölkgård en halvmil härifrån. Vi hämtade hem honom två gången, men han ville inte stanna. Bara Plupp blev kvar. Hon blir mer och mer innekatt och är numer mattes kelkatt - sover till och med i min säng ibland. Men det fanns en tid när hon satte både klor och tänder i mig om det passade damen - inte numer. Hon var husses val och skulle bli hans katt, men det är matte som gäller. Jag ville egentligen inte ha en så långhårig katt, men jag måste erkänna att hon vinner i längden, den gamla kattan. Husse har numer den unge stilige Kurris som sin. Dom väljer....

För Nadja går det bra med både matte och husse - det viktiga är att få uppmärksamhet och numer säger hon till högljutt om hon inte får så mycket hon tycker att hon förtjänar.

Det är gôtt med hundar och katter och i huset råder total frid mellan djurslagen. 

Av Gudrun Lindvall - 21 april 2012 15:10

 

Av Gudrun Lindvall - 19 april 2012 22:20

                   


När jag köper äpplen blir det oftast röda.

Det är egentligen konstigt, för jag tycker bättre om gröna.

Det har alltid varit så här och skälet är att när jag står och ska välja så kan jag inte motstå skönheten hos de röda äpplena. En del av dom där vackra röda äpplena typ Gala smakar inte så märkvärdigt, medans dom gröna nästan alltid är goda, om dom är tillräckligt mogna. Ändå köper jag dom röda. Visst är det knäppt!

Men mitt favoritäpple alla kategorier är Åkerö. Dom kan faktiskt variera - en del är rödare och större än andra. Både här och i Enhörna, där vi bodde förut, hade vi båda typerna. Jag tycker bäst om dom lite större rödare Åkeröäpplena - en härlig smak med en frisk syra. Vi bor numer inte så långt ifrån herrgården Åkerö, där moderträdet står. 


                                   


Problemet är att Åkeröträden tenderar att bära frukt vartannat år, liksom de flesta av våra andra äppelträd. 

Förutom tre Åkeröträd har vi tre Oranie, två Sävstaholm, ett Ringstad, ett Kjesäter och ett Gyllenkroks Astrakan. Och så ett vi inte minns namnet på.Och ett gammalt nästan dött Stenkyrka. Inget träd är yngre än 65 år. De äldsta är från 1860-talet. Vartannat år får vi lite lagom med äpplen och vartannat är oerhörda mängder! Då blir det fest i hästhagen. En del får hänga kvar till älg, rådjur och fåglar under vintern.  

Snart nalkas den tiden då alla äppelträden står i blom. Det är så vackert!


      

Av Gudrun Lindvall - 18 april 2012 15:27

Man kan hitta massor av kul på nätet. För en fågelnörd som jag är webkamerorna vid olika fågelbon särskilt intressanta. 

På den här länken www.luisenpark.de/mein-luisenpark/storchenwebcam hittar man detta vita storkpar. 


 


På den här länken www.eenet.ee/EENet hittar man svart stork.



Den vita storken ligger på 4 ägg och den svarta har än så länge 3. Ska bli kul att följa!  

Av Gudrun Lindvall - 9 april 2012 08:54

I mitten av 80-talet tröttnade jag på att vänta på Prinsen och köpte mig ett litet hus i Enhörna. Det var omodernt med utedass och bara kallvatten i köket. Då var det gult, senare med sin ursprungliga röda panel. 


                             


Så småningom kom en prins och vi byggde ut och moderniserade. Det blev riktigt fint.


                               


Huset låg på en höjd i byn Aska, som var den moderna byn i mitten av 1800-talet. Här ser man det lilla huset med det pampiga namnet Fredriksborg i bakgrunden. Huset framför är IOGT-hus, senare vanlig bostad. Mitt lilla hus hade varit drängstuga.


                        


Byn Aska var byn där handelsboden, posten och telegrafen fanns. Föräldrarna köpte ett torp i Enhörna i början av 50-talet och Aska var då en känd affär, som drog även stadsbor. Man var kända för fina råvaror, speciellt kött. 


                            


Huset uppe i vänstra hörnet hade varit skomakeri och huset i högre nedre var telegrafen. Mitt hus låg på vägen, som försvinner i övre vänstra hörnet. Den vägen var stora landsvägen en gång i tiden. När jag flyttade till Aska fanns det fina lilla magasinet bakom affären kvar, men inte ladan vid fälten. Idag är det stora vita huset inte kvar, utan här finns tvåvånings bostadshus. Kvällen innan huset revs tog jag min in och fann till min förskräckelse en massa dokument, som borde bevarats, på vinden i kutterspånen. En del tog jag hand om, men mycket försvann säkert vid rivningen. Massor med gamla kvitton, som visade att affären fick varor från Stockholm via bryggan i Sandviken. En skuldbok, som numer finns i hembygdsföreningen ägo, ett protokoll från skiftesreformen och ett dokument, som angav vem som ska sköta vad av vägen, allt från 1800-talet. 


                                   


Andra huset ovanför den vita affären på bilden var skola. Numer finns inga hus med speciell funktion, alla är sålda som bostäder. 

Vi byggde om och till. Mer om det en annan dag.




   

Av Gudrun Lindvall - 6 april 2012 10:12

En lite story ur lifvet:


Lille Anders satt i bussen med mor och bröder.

- Jag har sex fingrar, deklarerade han högt och ljudligt.

Intresserad tystnad följde i bussen.

- Har du? sa mamman. - Du får väl räkna efter.

- Ett, två, tre, fyra, räknade Anders och visade på fingrarna.

Så blev han tyst och tänkte.

- Å så med tommen blir det sex!!

Jubel!!

Presentation


Lite tankar om diverse - till lättsam läsning för dig.
Bilder © jag, om inte annat anges.

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
30
<<< April 2012 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards