I mitten av 80-talet tröttnade jag på att vänta på Prinsen och köpte mig ett litet hus i Enhörna. Det var omodernt med utedass och bara kallvatten i köket. Då var det gult, senare med sin ursprungliga röda panel. 

Så småningom kom en prins och vi byggde ut och moderniserade. Det blev riktigt fint.

Huset låg på en höjd i byn Aska, som var den moderna byn i mitten av 1800-talet. Här ser man det lilla huset med det pampiga namnet Fredriksborg i bakgrunden. Huset framför är IOGT-hus, senare vanlig bostad. Mitt lilla hus hade varit drängstuga.

Byn Aska var byn där handelsboden, posten och telegrafen fanns. Föräldrarna köpte ett torp i Enhörna i början av 50-talet och Aska var då en känd affär, som drog även stadsbor. Man var kända för fina råvaror, speciellt kött. 

Huset uppe i vänstra hörnet hade varit skomakeri och huset i högre nedre var telegrafen. Mitt hus låg på vägen, som försvinner i övre vänstra hörnet. Den vägen var stora landsvägen en gång i tiden. När jag flyttade till Aska fanns det fina lilla magasinet bakom affären kvar, men inte ladan vid fälten. Idag är det stora vita huset inte kvar, utan här finns tvåvånings bostadshus. Kvällen innan huset revs tog jag min in och fann till min förskräckelse en massa dokument, som borde bevarats, på vinden i kutterspånen. En del tog jag hand om, men mycket försvann säkert vid rivningen. Massor med gamla kvitton, som visade att affären fick varor från Stockholm via bryggan i Sandviken. En skuldbok, som numer finns i hembygdsföreningen ägo, ett protokoll från skiftesreformen och ett dokument, som angav vem som ska sköta vad av vägen, allt från 1800-talet. 

Andra huset ovanför den vita affären på bilden var skola. Numer finns inga hus med speciell funktion, alla är sålda som bostäder. 

Vi byggde om och till. Mer om det en annan dag.