Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Gudrun Lindvall - Söndag 18 okt 15:10

                        

ANNONS
Av Gudrun Lindvall - Torsdag 10 sept 09:55

Min farfar Robert var född 1886 i Bergshammars socken strax utanför Nyköping. Hans far var lantarbetare och familjen hamnade så småningom på godset Hagbyberga, där fadern Anders blev fördräng, senare rättare. Robert mor hette Anna Lovisa. Båda föräldrarna var född i östra Sörmland - man flyttade oftast inte så långt på den tiden. 


På hösten år 1887 flyttade familjen alltså till Hagbyberga, ett gods i Björkviks socken vid Yngarens strand. Här ligger godsen på rad: Hofsta, Marieberg, Hagbyberga och Danbyholm. Rika bygder, på sjöns andra strand finns godset Åkerö, känt för den fina äppelsorten. Det finns för övrigt ett päron som heter Hofsta.

Nåväl.

På Hagbyberga stannade familjen i 11 år och Hagbyberga var min farfars drömplats på jorden. Han pratade alltid om Hagbyberga - funderade på sådd och skörd, var mycket stolt när Chrustjev visades godset osv. Han försökte arbeta inom lantbruket, men det sas att han fick upprepade lunginflammationer och inte klarade av det. Jag tror att det var allergi, inte så känt på den tiden. Han blev skräddare istället. 

Nu är det så att vi inte bor så långt från Hagbyberga, en rolig upptäckt när vi kom hit för 17 år sedan. Det lockade naturligtvis till besök för att titta närmare. Hagbyberga är ett mycket vackert gods med stora plana åkrar ikring och jag kan tänka mig att det var liv och rörelse när det begav sig. Kor, oxar, betesmarker och åkrar, mycket folk och massor av ungar. 

Roberts mamma fick 8 barn varav 4 föddes på Hagbyberga. Barna föddes 1881, 83, 86, 89, 92, 94, 96 och 1898. Hon var 22 år när första kom och nästan 40 när den sista kom. Två av barnen dör före henne: en liten Signe dör i kikhosta bara 7 månader gammal och en son i vuxen ålder.

Under 6 år bodde familjen i stugan Löthen. Den finns kvar idag, ett fint reveterat hus, men så litet... En liten hall, ett stort kök och en liten kammare. Här bodde Anders och Anna med sju barn! 

                  


Tidigare hade man bott en bit bort i hus med flera lägenheter, så det var nog en lyx med ett eget hus, men det måste ha varit TRÅNGT. Den lilla dottern, som dog i kikhosta, föddes och dog i detta hus. Den äldsta sonen, Verner, var 11 när de flyttade in. Min farfar var 6. Man bodde i huset i sex år och när man flyttade på hösten 1898 var Anna höggravid. Sista barnet kom bara en vecka efter flytten. 

Min farfar hade bara ljusa minnen från Hagbyberga. Det fanns en skola precis vid kyrkoruinen, kyrkan brann i mitten av 1800-talet och byggdes inte upp igen. Jag förmodar att ungarna hängde mycket i stall och ladugårdar. Man var säkert med de vuxna i arbetet och fick hjälpa till. Farfar hade fyra bröder, två äldre och två yngre, så det måste varit liv i luckan.

Tänk så annorlunda mot idag och ändå bara drygt 100 år sedan. Sverige var ett fattigt bondeland och under denna tid utvandrade massor av folk till Amerika. Två av farfars bröder gick till sjöss, en blev järnvägare, en drev restaurang i Stockholm och en stod som arbetare vid faderns bouppteckning. Hela familjen flyttade i början av 1900-talet till Stockholm. Här fanns möjligheter att skaffa sig ett mer självständigt liv och man köpte tomt och byggde hus i Örby i södra Stockholm. Samhället började ändra skepnad.

Tyvärr var farfar lite egen och ville inte ha kontakt med sina bröder i vuxen ålder. Jag vet att farmor hade kontakt med flera av deras fruar, men min far hade ingen kontakt med kusiner. Synd - man kanske ska leta lite....

Stugan är idag sommarhus förstås, välhållen och med vedspisen och spiskåpan kvar. Fin.


                        




ANNONS
Av Gudrun Lindvall - Onsdag 26 aug 17:45

Vi har en smart katt, som heter Kurris. Han är 12 år nu och husses katt.

Så här ser han ut:

                        

                          

Kurris är alltså husses katt. Det är husse han hälsar på och gullar med. En gång bar han in en mus till husse och levererade den i sängen. Inte populärt. Numer kommer han in, jamar högt och äter upp bytet under sängen. Inte så kul det heller. Det sker på natten och jag vaknar alltid.

Men matte duger till en del. Om han har fästingar eller sår, så söker han aktivt upp matte och påtalar högst ljudligt att han behöver service. Han sätter sig i rätt soffhörna och vill kolla på fästingarna, som matte tar bort. Spinner hela tiden. När alla är borta, så går han.

Häromdagen kom han in med sår i huvudet - tydligen fajtats lite. Ett blev lite geggigt. Även det ville han ha behandling för och det var inga problem med att tvätta och rengöra det. Jättesnäll. Det läkte fint sedan.

Det är uppenbart att han gör detta medvetet. Han tänker ut vad han behöver och ser till att få det.

Vi undervärderar våra djur. Jag är glad att Kurris lyckas göra sig förstådd. Gullekatt!


                         




Av Gudrun Lindvall - Söndag 16 aug 17:56

För några veckor sedan ringde min syster, som bor utanför Nyköping, helt exalterad. Det stod en vit häger i hennes vik!

Avundsjuk blev jag - ägretthäger fanns då inte på min Sverigelista.

För det var det det var - en ägretthäger - en art som börjar etablera sig i Sverige. Sydlig. Första häckningen var 2012 på Gotland, möjligen något år tidigare enligt uppgift. Den är fantastiskt vacker!


                     


Och så i torsdags passerade vi en damm några kilometer från där vi bor - OCH DÄR STOD DEN!!!

Så gnistrande vit bland ca 15 gråhägrar. Vi har en hägerkoloni inte långt från dammen.

(Bilden ovan var publicerad i en stor tidning i samband med häckningen 2012 - hoppas det är ok att använda den.)


Ägretthägern heter Ardea alba på latin, är ungefär lika stor som vanlig gråhäger, det vill säga ca en meter hög med ett vingspann på ca 1,5 meter. Bilden ovan visar en fågel utanför häckningstid med gul näbb. Ägretter är de plymer, som fågeln får i häckningstid. 

Min underbara ägretthäger har funnits kvar i dammen i flera dagar och visar sig så fint. Och lycklig är jag!




Av Gudrun Lindvall - Onsdag 15 juli 11:24

'Blomsterhult'

Det finns rosor, som man hittat i Sverige, gamla sorter, som man inte kan bestämma till sorten, utan gett namn efter
platsen där de hittats eller efter den som hittat dom. Dom ingår numer i vad som kallas GRÖNT KULTURARV och förvaltas i den Nationella genbanken på SLU. Dom kan köpas på vissa plantskolor, antingen på egen rot eller okulerade.
 
Vi har en som heter Järnvägarn eftersom den hittats på flera banvaktartorp, i detta fall i Sörmland. Vi har även en som heter Selma Dahlberg.
Men idag presenteras Blomsterhult, en ros vi är sugna på. Text och bild nedan är rakt av tagen från SLU.
 
 

Södermanland före 1929

Rosa (Bourbon-Gruppen) 'Blomsterhult'

Bourbonrosen 'Blomsterhult' växer nästan på varje gård i byn Blomsterhult, mellan Öljaren och Hjälmaren i västra Sörmland. Rosen kom till byn före 1920. Vid ett bröllop i Blomsterhult, 14 juli 1929, ville brudens mor dekorera festsalen med rosen, men svärmodern genomdrev att salen skulle smyckas med pappersblommor som hon ansåg vara "finare".

Trädgårdsmästaren på Österåkers sockens största gård, Forsby, förökade och delade med sig av rosen. När rosen kom till Forsby är oklart. Gården, med huvudbyggnad, vinterträdgård, stor och stilig trädgård med växthus och vinkast, avbildades 1869. I kyrkbyn Österåker är 'Blomsterhult' så vanlig att den där kallas för "Österåkersrosen".

'Blomsterhult' har genom släktingar i Blomsterhult och Österåker spridits till bland annat Jönköping och där kallas den "Jönköpingsrosen". Pom har även tagit del av en berättelse som anger att 'Blomsterhult' också flyttats från Jönköping via Lerum till Onsala varifrån Pom fått in två uppgifter.


Två uppgifter från Dalarna och Uppland anger att rosen köpts på en handelsträdgård i Vingåker på 1920-talet respektive "kommer från Österåker utanför Vingåker i Sörmland".

Blomsterhult och Österåker i nuvarande Vingåkers kommun har således haft en avgörande betydelse för etableringen och spridningen av denna mycket omtyckta ros.

Utöver de ovan nämnda förekomsterna har Pom också fått in enstaka uppgifter om 'Blomsterhult' från Halland, Västergötland, Östergötland och Småland.

Det har hittills inte varit möjligt för Pom att finna originalnamnet till denna bourbonros. Pom valde därför att ge den det nyskapade namnet 'Blomsterhult' efter byn där den sedan länge odlas i många trädgårdar.


Under goda odlingsbetingelser bildar 'Blomsterhult' kraftiga, höga och breda buskar, som kan bli 3 m höga och nästan lika breda.

Kraftiga blomskott ger ofta 10–20 blommor, som är 7–9 cm i diameter och tätt fyllda med upp till 100 kronblad, ibland betydligt fler. Blomknopparna är dekorativa och ger buskarna stora skönhetsupplevelser före blomningen. Blommorna är tidigt bollformade, men blir senare skålformade med delvis exponerade ståndare. Blomfärgen är lysande, varmt rosa som bleknar något under blomningen. Kronbladens utsida är ofta ljus.

Doften är medelstark och har starka inslag av främst kryddnejlika. Blomningen är mycket riklig, från slutet av juni till slutet av juli. Den infaller något senare än flertalet andra engångblommande buskrosor.

'Blomsterhult' blir vackrast när den odlas som solitärer, men kan med fördel även användas i grupper, buskage och häckar.

Av Gudrun Lindvall - Onsdag 24 juni 09:31

                       

Det här är en leopardsnigel fotad i min trädgård. Den ska man vara rädd om!!


Många har drabbats av mördarsniglar, eller den spanska skogssnigeln som den egentligen heter, en otrevlig invasiv art som äter ALLT. Vi har den i grannskapet, men ännu inte på tomten, tack och lov. Kan det bero på leoparerna?

Min syster var oerhört drabbad av mördarsniglar, riktigt obehagligt. Så förra året tycktes antalet minska - och så hittade hon leopardsniglar, eller pantersniglar, flera namn finns. I höstas hittade hon många leoparder i sin jordkällare, tydligen perfekt som vinterbostad för dom. I år har hon nästan inga mördarsniglar alls.    


Det är nämligen så att leoparsniglarna är rovdjur. Dom äter gärna andra sniglars ägg, läs mördarsnigelägg, och tar även död på yngre individer av mördarsniglar. Jippi!! 


Nu ser vi flera leoparder i omgivningen och är så glada för det. 

Så..var rädd om leoparderna!! 

Av Gudrun Lindvall - Fredag 19 juni 11:05

                         

En midsommar med kanonväder - det är det inte varje år. Ha en skön helg och ta hand om varandra så gott det går i dessa tider. Vi lever i splendid isolation, men man vänjer sig.


Snart är det rostider. Vi satte en häck av Stanwell perpetual hösten -18. I år blommar dom överdådigt, nästan skamlöst. Färgen varierar på rosorna från nästan helt vitt till rosa - på samma kvist till och med. Lär blomma länge.


Så.. njut av sommaren.


                           

Av Gudrun Lindvall - Söndag 14 juni 11:52

Drömmen om en blomstrande äng börjar bli lockande för allt fler. Även vetskapen att våra insekter håller på att försvinna - ett fruktansvärt scenario, vars konskvenser jag inte tror folk inser. Det sägs att numer finns mindre än hälften kvar jämfört för 50 år sedan, en del säger till och med att 70 % av antalet individer ett år då och nu är borta. Det är faktiskt en katastrof, utan ett fungerande ekosystem är vi människor mycket usatta. Ingenting buffrar mot utbrott av det ena eller andra. Kanske kan coronapandemin ses som en varning om vad som kan bli verklighet - jag vet inte, men oroas. 

I alla fall har den här våren och försommaren varit den tystaste jag upplevt. Kan räkna upp massor av fågelarter, som förr fanns här årligen, men som inte hörts i år. Kan de kalla nordvästliga vindarna i maj vara en förklaring eller hittar flyttfåglarna inte mat på vägen hit? Läs insekter, för det är insektsätarna, som är våra flyttfåglar. 

Förfärligt är det och vi försöker i alla fall hjälpa de insekter, som finns här, även om dom är få. Nu har vi försökt så en blomsteräng. Det finns numer ängsfröer att köpa.


                        



Vi testar humleblandning på en yta vi gjort i ordning. Egentligen ska man så på hösten, men vi får väl komplettera då Den här blandningen har vi valt.


                          


Men det är torrt, så vi får väl se om det blir nåt. Håller tummarna.


Presentation


Lite tankar om diverse - till lättsam läsning för dig.
Bilder © jag, om inte annat anges.

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2020
>>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se