Alla inlägg under september 2012

Av Gudrun Lindvall - 29 september 2012 20:10

                        


Bättre en fågel i handen än 10 i skogen, säger ordspråket..  Men dom är ju bara 9, blåmesarna.


                           



Men här är dom 10. Tänk, tio gärdsmygar.


Men egentligen borde det heta: bättre 10 fåglar i skogen än en i handen.


Bilderna är från Ottenby, där man ringmärker så här på hösten.


                           


Nötskrikor - vackra men förbisedda. Dom låter ju inte så vackert.. Våra samlar ekollon nu och tänker stanna.


Av Gudrun Lindvall - 22 september 2012 12:28

                    


Jag har tidigare på bloggen skrivit om gamla folkskolor. Den senaste var Sigridslunds skola, som invigdes på midsommarafton 1826, en invigning som fick en förfärlig utgång. Läs mer i bloggen från den 14 juli i år.


                   


Sigridslunds skola var landets första skola för allmogens barn, men viljan hos herrskapen att starta skola fanns på flera håll. I det patriarkala stela så hierarkiska klassamhället fanns en känsla av att man faderligt måste ta hand om ”sitt” folk. I Östra Vingåker, den socken min mammas släkt kommer ifrån, kom mer organiserad skolundervisning igång 1832, här mot prästens uttryckliga uppfattning. Greve Lewenhaupt gav f-n i prästen och drev skolan ända och hustrun inrättade en syskola för flickor. En slöjdskola för pojkar fanns redan. Syskolan fanns kvar länge och min mormor född 1895 gick där. Husen finns kvar.


Först 1842 kom folkskolestadgan, som föreskrev att det skulle finnas minst en skola för alla ungar i varje socken.


I Hyltinge socken var den stora herrgården Sparreholm dominerande. Här kom skolundervisningen igång 1845, hela 19 år efter grannsocken Årdalas skola Sigridslund. På Sparreholm satt baron Sprengtporten, en ätt som numer är borta på svärdssidan och därmed också namnet. Han skänkte så småningom pengar till skolbygget och såg även till att läraren kunde överleva på tjänsten genom att anslå en summa vars ränta skulle ge läraren lite reda pengar. Men lön utgick även i natura: ”tolv tunnor spannmål, två tredjedelar råg och en tredjedel korn….dessutom äger att från Sparreholm erhålla kofoder, bete och nödig vedbrand” kan man läsa i statuten.  


                  


Huset där skolan, som kunde hysa uppemot 100 elever, är vacker. Idag är det sålt som privatbostad, en oerhört fin sådan med utsikt över vatten och Sparreholms slott. Hela området runt Sparreholms slott är underbart med ekdungar, mjuka kullar och alléer, klart värt ett besök, framför allt på våren i den skira första blomstertiden. Mer om Sparreholm en annan dag.

Jag har lånat bilderna från en annan blogg. Hoppas det är ok.


                    

Av Gudrun Lindvall - 19 september 2012 16:22

Det blev lite bökigt...

Vi har ju vindandelar och i det ingår att man köper resten av elen från Falkenberg energi, något som fungerar bra och som vi har. 

Men..

om vi ska ha solpaneler så måste vi sälja ev överskott på sommarmånaderna till Egen El, eftersom den här regeringen inte kommit till skott med kvittning, så man kan kvitta mot alla elbolag. Och då vill dom att man köper resten av elen från Egen El. Men man kan ju inte köpa el från två elbolag..

Så...

antingen får det bli vind eller sol. 

Eftersom regeringen har minskat investeringsstödet till solpaneler med 10 miljoner till ung 50 de kommande åren, så lär vi inte få bidrag förrän i bästa fall 2014, mer troligt 2015. 

Nä...

det får nog bli några fler vindkraftsandelar istället. Nu köper vi 3 000 kWh/år. Kanske ytterligare 3 000kWh. Vi får se.

Men solpaneler blir det nog inte... Inte nu i alla fall.

Lite trist.......

Av Gudrun Lindvall - 18 september 2012 09:48

                      


Det här är Hansa, en Rosa rugosa som blommar så fint nu. Den växer som en häck vid vägen och jag vet att grannarna undrade vad vi höll på med när vi satta alla plantorna för så där 8 år sedan. Vackert är det, men det fanns egentligen ytterligare ett skäl att ha dom där - ingen kuse forcerar först elstängslet och sedan en taggig roshäck - och inga andra djur heller. Säkerhet.

Rosen Hansa är en tålig sort. De buskar vi har är rotäkta och skjuter småplantor. Men alla plantorna ser inte riktigt lika ut, en del blir större än andra och även rosorna skiljer sig åt lite grann.

Hansa lär ha varit en av rosnestorn Valdemar Petersens favoriter. Den mannen har betytt mycket för att de gammaldags rosorna finns kvar i odling. Många av de riktigt gamla har odlats i över 2500 år medans andra tagits fram under 1700-talet då rosor verkligen var på modet och alla skulle ha en egen sort, framför allt i Frankrike. 

Men så kom de nya storblommiga under 1800-talet och de gammaldags med mindre blommor och oftast bara en blomning glömdes bort. Först senare började man inse att en ros som inte doftar ros saknar något högst väsentligt. Den unge Valdemar blev förtjust i de gammaldags då han jobbade i Paris några år i sin ungdom och insåg att denna kulturskatt höll på att gå om intet. Han började samla och efter flytten tillbaka till Danmark var hans plantskola i Löve en av de första att sälja de gamla klenoderna. I Sverige följde snart Cedergren i Rå i Skåne efter och nu kan man köpa gammaldags rosor i varje plantskola. Kulturskatten är räddad, även om många sorter säkert försvunnit. 

Mitt rosintresse vaknade de jag läste Ulla Beyrons bok Rosor från mormors tid och sedan dess är det de fina gamla med underbar doft som gäller. Valdemar Petersens bok Gammaldags rosor i dagens trädgårdar gjorde inte intresset mindre. Boken kom redan 1968 i Danmark och översattes till svenska 1980. Båda böckerna kan man hitta antikvariskt via Bokbörsen. 

Hansa blommar om som många Rosa rugosa. De sena blommorna brukar vara färre men större. Just nu är häcken så vacker!


 


Av Gudrun Lindvall - 6 september 2012 17:17

Och så kollar man bidragen... Det visar sig att mitt län Södermanland fick knappt 2 miljoner kronor för 2012. Dom pengarna är slut och man har ansökningar på 2 miljoner som ligger på kö och väntar på nya bidrag för 2013, som man inte vet om dom kommer. Om det kommer lika mycket - totalt drygt 60 Mkr - för 2013 så får vi alltså stå i kö till 2014...!!!

Vart tog entusiasmen vägen? Som så mycket annat tycks det här med egen el bli förbihållet de redan rika. Dom som har råd utan bidragen.

Men vi slänger in en ansökan på 5 kW, dvs 4500 kWh, så får vi se vad som händer.

Av Gudrun Lindvall - 5 september 2012 19:39

                

                 


Att göra egen el är något allt fler blir sugna på, även vi. Om man vill se hur det ser ut i praktiken är ett besök på Egen El-kullen i Katrineholm att rekommendera. Här testar Johan Ehrenberg allt i sol och vind som finns på marknaden och här kan man inte bara få handfasta tips, utan företaget Egen El säljer också prylar - solceller och vindkraftverk i större och mindre skala. Man kan också skaffa sig mycket information genom att läsa deras hemsida på egenel.etc.se


 I Tyskland är det en folkrörelse att göra egen el, men där är satsningen från regeringen av ett helt annat slag än här. I Sverige får man i och för sig leverera egen el till elnätsbolagen, men inte mer än vad man själv gör av med per år. I Tyskland finns ingen sådan gräns och man får till och med mer betalt för levererad el än den man köper, vilket innebär att pay off-tiden på den egna anläggningen blir betydligt kortare. Under några soliga dagar i somras producerade faktiskt solceller 50 % av hela Tysklands elbehov - imponerande!! 

Att solen har enorm potential förstår man ju. Om man skulle täcka 5 % av Saharas yta med solceller så skulle det klara hela världens elbehov. Otroligt! För Sveriges hela elbehov behövs en yta motsvarande halva Gotland. 

Och tekniken finns - det finns ingen anledning att vänta längre! Dessutom har Kina satsat stort, vilket pressat priserna rejält. Det betyder inte att det är superbilligt med solceller, men i jämförelse med tex nya kärnkraftverk är solceller outstanding. 

Men för en liten konsument handlar det inte bara om pay off idag. Man kan som Johan Ehrenberg gå före in i framtiden och tycka att det är spännande och kul. Hur lång pay off-tiden blir beror naturligtvis på hur elpriset utvecklas och inget tyder på att det blir billigare, snarare tvärt om. Varför ska elbolagen sälja el billigare i Sverige än vad de kan få betalt på kontinenten, som idag?

Man kan också se det så här: om jag nu har ett litet överskott i den privata ekonomin är det ganska troligt att jag unnar mig något extra. En ny dator kanske, eller en ny bil, TV eller soffa. Och dom prylarna har garanterat ingen pay off-tid. Bara förluster. Om jag istället satsar på sol - eller varför inte vind - så får jag faktiskt ett billigare elpris framöver. Eller så betalar jag av på huslånen. 

Vi har köpt 3000 kWh vind-el via Sveriges Vindkooperativ och betalat 3 andelar á 7 500, totalt 22 500 kr för det. Vårt elpris minskar då med ca 1 620 kr per år, en avkastning på 7,2 %. Det lönar sig alltså mer med vind-elen än att betala av på huslånen.

Solceller då. Om regeringen även nästa år satsar på solceller så kan man få bidrag på 45 % av installationskostnaderna, som i år, men nu är bidragen tyvärr slut, i alla fall i mitt län. Om vi då säger att vi bygger 5 000 kWh skulle det kosta oss ca 70 000 kr med bidraget, uppsatt och installerat. För dom 5 000 kWh sparar vi  4 665 kr i elkostnad. Räknat på priserna i maj 2012 och just då var elen billig. Det ger då en avkastning på 6,7 %. Johan Ehrenberg räknar med att man sparar mellan 1,20 och 1,40 per kWh, mitt exempel är räknat på 93,3 öre. Med Johans siffror blir avkastningen mellan 8,6 % och 10 %. Wow, bättre än vinden!

Nu återstår det att se om den blir en förlängning på bidragen.. Då bygger vi! Kanske 4000 kWh, man kan ju bygga till senare, om man kan lägga undan lite pengar. Spara i solpaneler.


I den här boken, se nedan, som man kan köpa antingen vid besök på Egen el-kullen eller via nätet, kan man få veta ALLT. 


                        

  




Av Gudrun Lindvall - 3 september 2012 08:49

Hemslöjdsföreningen har fyllt 100 år och firat det med en utställning på Liljevalchs. Två rum var fyllda med vad man kallat löv. Folk fick en ram - rätt stor och på den fick man göra vad man ville. Utställningen hette Ser du löven för alla träd. Den äldsta deltagaren var 88 år och den yngsta 6. 2000 olika löv - eller konstverk ska man kanske kalla dom - fick man in. Gissa om det kom varianter!

Igår slutade utställningen och löven har legat på Tradera för försäljningen en tid. Eftersom jag inte hade möjlighet att ta mig till Stockholm för att se utställningen, som även innehöll en mängd fina alster från olika hantverkare, var det en fröjd att botanisera bland alla löven. Så många fina!! Som inbiten "traderist" var det omöjligt att inte lägga bud, speciellt som alla intäkter gick till Vi-skogen, och igår kl 18 avslutades auktionerna. Det dyraste gick för nästan 7000, de billigaste för 100 kr. Jag la bud på två, det ena blev lite dyrt - inte dyrast(!) -medans det andra blev desto billigare. Det dyra föll jag rejält för - gjort av en konstnär i Julita, Clara Waller. Det är genomskinligt och ser ut så här, olika på fram- och baksidan.


                  


Här kommer flera. Det första är mitt, resten kul idéer på temat.


   


                

Presentation


Lite tankar om diverse - till lättsam läsning för dig.
Bilder © jag, om inte annat anges.

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2012 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards