Lille Hagrid har kommit hem. Men låt mig ta det från början:

För tre år sedan föddes en liten fin fuxkille i en av våra hagar. Båda föräldrarna var svarta, så det var med viss förvåning vi konstaterade att vi fått en ljus fux - en supertrevlig liten kille. Han föddes i flocken av ston med en mamma, som tog väl hand om honom och faktiskt föste fram honom till oss för att hälsa när han bara var några dagar gammal. Det var hennes första föl och ofta brukar det vara tvärt om - den nyblivna mamman vill ha sin fölunge alldeles väldigt för sig själv - men inte Hagrids mamma Vilja. Det är hon som ligger till vänster på bilden nedan. Stoet med täcke är mormor Spes och de andra är moster Frigga och hennes kompis Odda, alla mycket nyfikna på det nya fölet.

Han fick alltså heta Hagrid från Västra Vegred.

Hagrid växte till sig, var trevlig i allt och trivdes bra med sin kompis Hedvig.

Men små hingstpojkar behöver andra små hingstpojkar, så Hagrid fick växa upp i pojkflock utanför Enköping, där hans far bor. Han heter Seidur från Gröna Gången. På bilden nedan ser man Hagrid högst upp - han har en liten vit fläck på överläppen. Den vita hingsten till vänster är Hagrid farfar Ypsilon frá Holtsmula. Unikt att få träffa sin farfar om man är en hingstunge, men en bättre fostrare än en äldre hingst finns inte. Inga dumheter tolereras.

Under året som gått har vi funderat på vad som ska hända med Hagrid. Han är valack numer. Det underliga är att min hjärna alltid sagt: Jamen, Hagrid ska ju hem. 

Va? Ska han hem? Vad menar du, hjärnan? Ska jag ha honom som min ridhäst, eller vad då?

Nu är Hagrid sutten på. Allt har gått jättebra och denna coola kille är med på allt. 

Han är inte färdigväxt än, så vi får ta det lugnt i vinter, tänkte vi, och planerade för att ta hem honom, precis som min hjärna alltid sagt.

Men...

Grannen Kicki följde med för att titta på honom och föll som en fura. Nu är han hennes och han kom hem (!). Nu går han i en hage på andra sidan vägen med utsikt över hagen där han föddes, återbördad till fagra Lerbo. Så roligt och vi glädjer oss åt att kunna följa denna goa fina kille framöver.

Så han skulle hem!

Synsk? Man undrar....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Viktor kommer - på cykel!Ett par dagar innan skolan skulle börja igen kom Viktor till Ekeberga på cykel. ”Har du cyklat ända från byn mitt i vintern!” utropade Linas mamma. ”På stora vägen?!””Nej, jag cyklade gamla vägen...

Fyrverkeri är häftigtMärtas föräldrar kom till nyår. Då flyttade Märta till stugan. Det var lite trist, tyckte Lina. Det var så roligt att ligga och prata och fnissa på nätterna. Dom sov båda två i Linas rum. Sov och sov förresten. Första natten sov ...

Äntligen jul!På annandagen skulle Märta komma. Det var nästan så att Lina längtade mer efter det än efter julafton. Märta skulle komma med tåget, så dom skulle hämta henne i stan. Det var pirrigt! Tänk om hon inte var med eller hade gått av på fel st...

 Får jag följa med dig hem?”Ska vi åka till Ekeberga nån gång?” frågade Viktor otåligt i skolan en dag.”Ja, i vår tänkte jag,” sa fröken.Åh, inte förrän i vår! Det var ju inte ens jul än! Skulle det dröja så länge innan Viktor...

Snart är det julKattungarna började bli riktigt stora. Alla hade fått nya hem utom Gustav och Misan. Dom bodde mest i lagården, men nu när vintern kom hände det ofta att dom kom in i huset. Det satt en kattlucka i ytterdörren, så dom kunde komma och ...