Får många år sedan jobbade jag som högstadielärare i biologi, kemi och matte. På den tiden kunde eleverna välja särskild eller allmän matte där den allmänna var lite lättare. Jag jobbade i ett område där det var så gott som självklart att man skulle ha särskild matte, så ett år i början av 7-an hade jag bara två elever. Nu visste vi av erfarenhet att det inte brukade dröja så länge innan många fler bytte till allmän kurs, så under någon månad hade jag det riktigt lugnt och skönt med min lilla grupp. 

En av de två som valt allmän kurs var en liten söt kille, blond och med pigga bruna ekorrögon. Det verkade snurra bra i knoppen på den lille killen, så man undrade varför han valt den allmänna kursen. En dag spände han blicken i mig och sa:

- Du, jag har aldrig fattat det där med multiplikationstabellen.

- Vaddå inte fattat?

- Ja, vad man ska ha den till.

- Men hur räknar du division?

Det visade sig att killen hittat på en oerhört komplicerat sätt att dividera, ett sätt som verkligen krävde tankemöda. Att han klarade det var verkligen imponerande. Efter att ha förklarat vitsen med multiplikationstabellen tyckte killen nästan att det var fusk - det blev ju så lätt.... Vi övade och det dröjde inte länge innan han och kompisen klarade tabellerna både framlänges och baklänges på tid.

Behöver jag säga att den här lille killen blev rätt duktig i matte? Ibland var det helt underbart att vara lärare och den här historien glömmer jag aldrig.