Ibland blir man fundersam över vilka historiekunskaper man fått. Vem har läst om det enorma vulkanutbrottet på Island 1783 och dess förödande konsekvenser över hela jorden till exempel? Inte jag i alla fall. Man räknar med att utbrottet, de efterföljande klimatförändringarna och därmed svälten dödade 6 miljoner människor globalt sett. Alla kontinenter drabbades.

Mitt första inlägg på bloggen handlade om vulkanutbrottet i Laki, men sedan dess har jag tagit reda på lite mer – och det förskräcker!! Laki och grannen Grímsvötn hade utbrott under 2 år från juni 1783. Vulkanerna delar magmakammare och Grímvötn är en av Islands mest aktiva vulkaner, senaste utbrottet var i maj 2011.

Vulkanutbrott blir tydligen extra besvärliga om vatten blandas med magman och så var det i detta fallet. Då blir det mer fint sediment och mer gaser. Eyjafjallajökul-utbrottet var ett sånt. Ni minns säkert att utbrottet för två år sedan stängde flygtrafiken totalt i Europa eftersom gas- och sedimentmolnet innehöll små små glasnålar, som riskerade att förstöra flygmotorerna. 

Åter till Laki. Den 8 juni 1783 startade utbrottet, men inte i en vulkankrater, utan i 130 stycken utmed en lång spricka - samtidigt! Lakisprickan ligger i det sydöstra hörnet av Island – precis på den mittatlantiska ryggen, den spricka som gör att Europa och Amerika långsamt glider ifrån varandra. Den ligger mitt emellan Myvatnjökul och Vatnajökul. Lakis utbrott fortsatte i 8 månader medans Grímsvötn, som började lite senare än Lakis, höll på en bra bit in i 1785.

Utbrottet blev häftigt. Lavan sprutade upp till 1400 meters höjd och lavafloden förödde samhällen ikring. Den rann 7 mil och det berättas hur prästen Jón Steingrímsson höll en mässa den 20 juli, som stoppade lavaströmmen precis vid kyrkväggen. Samhället intill, Kirjubaerklaustur, förstördes.

Efter lavafödet kom sand och gas. Jorden täcktes av ett tjockt lager giftig aska. Molnet blåste mot öster och gick in över södra Norge, vidare över Tyskland, Frankrike och England. I England kallades sommaren 1783 för sandsommaren, för allt var täckt med den vulkaniska asksanden. Gasmolnen var förödande – de innehöll svaveldioxid och vätefluorid. Svaveldioxiden löstes till svavelsyra och fluor är extremt giftigt i stora doser. Den växtlighet svaveldioxiden inte brände bort förgiftade fluoret. Ungefär en fjärdedel av Islands befolkning dog av förgiftning eller svält - ca 10 000 personer. Uppe mot 80 % av alla boskap dog och man räknade ut att av Islands 37 000 hästar fanns 8 600 kvar åren efter katastrofen, varav 3  000 ston, man får förmoda att de flesta av dom bodde på norra delen av ön.

Det mörka tjocka gas- och askmolnet nådde Prag den 17 juni, Paris den 20 och England den 23 juni. Det var tjockt, tätt och tungt och gjorde det omöjligt att ge sig ut med båtar. Solen syntes som ett blodrött klot, knapp skönjbar genom tjockan. Naturligtvis trodde man att domedagen var kommen. Att inandas tjockan var livsfarligt och det sägs att 23 000 personer dog av förgiftning bara i England. Där låg molnet kvar under en hel månad.

I utbrottets spår följde en förfärlig svält under flera år, inte bara på Island, utan även i stora delar av Europa, i norra Afrika, Amerika och Indien.

Utbrotten orsakade nämligen stora klimatförändringar. Vintern som följde blev extremt kall i Europa och Amerika. I England låg snön kvar in i juni år 1784. Där dog ca 8 000 av kölden och på våren fick man enorma översvämningar. Sedan följde torka i Europa under flera år och dessutom häftiga skyfall med hagel stora som knytnävar, så stora att boskap slogs ihjäl. Den lilla gröda man hade fått upp slogs sönder av hagelstormarna. Man påstår att den svält som följde var den utlösande faktorn för Franska revolutionen år 1789. I Amerika var den vintern 1784 så kall att Mexikanska Golfen frös. Munsunregnen över Afrika och Indien uteblev och i Egypten dog en sjättedel av befolkningen under år 1784 på grund av den svält som följde. Nilens vattennivå var rekordlåg. Beräkningarna säger alltså att 6 miljoner människor dog som följd av utbrottet på Island 1783-1785.

Och om allt detta inte ett ord i historieböckerna – eller sov jag under den lektionen? Visst hade väl historien blivit mer levande om Laki funnits med som förklaring till Franska revolutionen. Insikten att detta kan ske igen förskräcker – och vad gör vi då? Hur vågar islänningarna bo på denna vilda ö där det skakar och mullrar i jorden mest varje år? Facinerande i och för sig, men samtidigt mycket skrämmande. Mot vissa naturfenomen står vi oss slätt.

Bilderna är från Eyjafjallajökuls utbrott 2010. Bilderna blir större om du klickar på dom.

 

Marie

15 mars 2013 11:12

Jag måste också ha sovit på den lektionen. Intressant.

 

Karla Sand

16 mars 2013 16:44

Jag sov nog också på historielektionerna, men efter askmolnen fick jag lära mig om Laki. Av yngsta dottern!!!

 

Marie

30 mars 2013 11:00

Kanske vi inte sov för man visste ej detta när vi gick i skolan enl. historieläraren Jonas

Gudrun Lindvall

1 april 2013 22:43

Är det sant???

 

Sigurdur.Tomasson@telia.com

12 mars 2017 20:38

https://www.youtube.com/watch?v=71Jqaz6ex9I
Kolla denna film // Sigge

Gudrun Lindvall

25 mars 2017 17:57

Visst är det konstigt att Laki-katastrofen aldrig nämndes i historieundervisningen. Tack för videon.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Viktor kommer - på cykel!Ett par dagar innan skolan skulle börja igen kom Viktor till Ekeberga på cykel. ”Har du cyklat ända från byn mitt i vintern!” utropade Linas mamma. ”På stora vägen?!””Nej, jag cyklade gamla vägen...

Fyrverkeri är häftigtMärtas föräldrar kom till nyår. Då flyttade Märta till stugan. Det var lite trist, tyckte Lina. Det var så roligt att ligga och prata och fnissa på nätterna. Dom sov båda två i Linas rum. Sov och sov förresten. Första natten sov ...

Äntligen jul!På annandagen skulle Märta komma. Det var nästan så att Lina längtade mer efter det än efter julafton. Märta skulle komma med tåget, så dom skulle hämta henne i stan. Det var pirrigt! Tänk om hon inte var med eller hade gått av på fel st...

 Får jag följa med dig hem?”Ska vi åka till Ekeberga nån gång?” frågade Viktor otåligt i skolan en dag.”Ja, i vår tänkte jag,” sa fröken.Åh, inte förrän i vår! Det var ju inte ens jul än! Skulle det dröja så länge innan Viktor...

Snart är det julKattungarna började bli riktigt stora. Alla hade fått nya hem utom Gustav och Misan. Dom bodde mest i lagården, men nu när vintern kom hände det ofta att dom kom in i huset. Det satt en kattlucka i ytterdörren, så dom kunde komma och ...