Det finns fantastiska insekter och så dom som är extra fantastiska. Här är en:

Svartfläckig blåvinge är vår största blåvinge, hela 42 mm i vingbredd kan den uppnå. Den är klassad som NT, near threatened. Den klassningen betyder att den är rödlistad, men än så länge är det inte panik.

Men den svartfläckige blåvingen har så speciella krav och en så märklig biologi att det finns anledning att vara bekymrad. Ju mer specialiserad en art är, ju mer såbar är man för förändringar.

Hör bara:

För närvarande finns fjärilen på Gotland och Öland och på vissa lokaler i Götaland och Mälardalen. Jag har sett den på Gotland. Fjärilen lägger ägg på backtimjan och stortimjan, kungsmynta kan i värsta fall få duga. Dessa växter finns bara på marker, som antingen är hårt betade eller mycket näringsfattig, t.ex ljunghedar, torrängar eller alvarmarker. Den här naturtypen är alltså ovanlig och blir allt ovanligare, vilket försvårar för vår blåvinge. Men det räcker inte med detta.

Larven äter de omogna fröna av växten den fötts på, men förpuppas inte på växten, som t.ex nässelfjärilen gör på sin värdväxt nässlor, utan vid tredje hudömsningen lämnar larven växten och börjar utsöndra ett ämne, som attraherar myrorna. Den är då en liten plutt på 3 mm. Avsikten är att bli hittat av en myra av släktet Myrmica, helst en hedrödmyra, och bli hemburen till myrboet. Där lever larven under vintern på myrlarver, vilket accepteras av myrorna, och här förpuppas larven under försommaren för att efter några veckor lämna myrboet som fullbildad fjäril. Man kan se fjärilen från slutet av juni till början av augusti.

Men..

för att denna invecklade biologi ska fungera måste det finnas en lämplig biotop för timjan, det vill säga en mager gärna betad mark och en väderlek, som gör att växten blommar och sätter frön, som blåvingen kan äta. Sedan måste det finnas ett myrbo inom några meter så att larven kan hittas. Myrorna finns bara några meter från boet nämligen. I myrboet måste det finnas lagom många larver, för om blåvingelarven äter för många, så överger myrorna boet. Risken finns även att den kan bli dödad av myrorna och man räknar med att ca 20 % av blåvingelarverna lyckas bli fullbildade fjärilar. 

I England försvann den svartfläckige blåvingen och man kunde konstatera att det berodde på att den biotop myrorna behövde försvann pga uteblivet fårbete. Här lyckade man återintroducera arten med hjälp av öländska fjärilar och ett gediget arbete för att återskapa de torra betade miljöerna, med lyckat resultat. Men den går alltså på slak lina, denna sällsynta fjäril. Svartfläckig blåvingen kan kallas flaggskeppsart för hotade torrängsmiljöer och de arter, som finns i såna, många hotade.

Det finns ett åtgärdsprogram för fjärilen framtaget av Naturvårdsverket. Om det satts i verket på något håll vet jag inte.

Så här ser det ut idag i det sjätte massutdöendet tid. Vi förlorar arter och det är de specialiserade, som försvinner först. Kanske kan klimatförändringarna med varmare regniga vintrar och dito somrar gynna arten, men man har även sätt att de varma torra somrarna vi haft de senaste åren missgynnat våra svartfläckiga blåvingar. 

Den biologiska mångfalden behövs för att vår unika planet ska fungera. Låt oss värna den!

Och samtidigt fascineras av naturen, som är så mångfasetterad och underbar.

Minns ni Alf Henrikson? Har var en ordens mästare – skrev bla dagsvers i DN i massor av år, ofta med kluriga teckningar till av Birger Lundquist och senare Björn Berg. Verserna kom till från 1929 och till Alfs död 1985, ca 20 000-tals verser blev det, många senare utgivna i bokform. Han gav ut ca 120 böcker, skrev svensk texter till operan Trollflöten, gav ut historiska verk som Antikens historia (1958) och Svensk historia (1963) och mycket mycket mer. Översatte kinesisk poesi. 

En man som kan skriva en ungdomsbok mer titel ”Vägen genom A” är en mycket speciell man. Den handlar om två bokmalar, Justus och Filibert, som bestämmer sig för att tugga sig igenom konversationslexikonet A. Här möts man av massor av äventyr, allt från Aachen, Aristoteles och till aritmetikens värld. Boken kom 1949 och har sedan trycks i flera upplagor och finns även i pocket. Eller titeln Alfabetets användning anar aporna aldrig (1974).  

Här kommer lite smakprov på hans verser:

Dagen i dag är en märkvärdig sak.
Tänk, evighet fram och evighet bak.

Och högaktuell idag, även om det inte är en bacill utan ett virus:

Tänk, bara en enkel snuva,

den banalaste lilla bacill,

kan fördunkla all tillvarons glädje

och allt skönt som på jorden är till.

De väldiga mästarnas tavlor,

de stora geniernas dikt,

ja, hela den rika kulturen

blir plötsligt av mindre vikt.

Men lite tröst kommer här:

Att vakna en morgon när himlen är blå


och finkarna gnyr som besatta


och öppna sin stugdörr och barfotagå


på vildgräsets daggiga matta
 

och låta de saligas fröjd slippa lös


kan göra den trögaste själ religiös.

Ett ord som en människa fäster sig vid


kan verka i oberäknelig tid


Det kan framkalla glädje till livets slut


det kan uppväcka obehag livet ut


Ja, det påverkar livet på jorden,


så slarva inte med orden!

Drömmen om lyckan


När jag kliade katten och katten spann


så blev jag en nöjd och belåten man.


Betänk huru salig jag då skulle bli


om jag själv kunde spinna och katten gav kli.