För 5 år sedan skrev jag om makens Skåneresa och trasslet med upp- och nerfärden.

Här är årets version:

Ner en timme försenat från Stockholm till Malmö för mig och systern, men makens tåg några dagar senare var faktiskt minuten tidigt till Malmö.

Hem: syster åkte med Snälltåget från Malmö. Gör inte det. Dom kör gamla vagnar utan AC - inte så kul en dag med +30°. Det var varmt...

Maken och mitt tåg några dagar senare blev alltmer försenat mot Norrköping, men inte så mycket. Det kom fram 16 minuter för sent. Anslutningen mot Katrineholm, Flen, Eskilstuna och Västerår skulle vara ersättningsbuss, men tågvärden försäkrade att den skulle vänta på oss. Det gjorde den inte! Den gick på utsatt tid, dvs samtidigt som vårt tåg kom fram.... Så där stod vi, ca 20 resenärer och ingen buss kom. En av tjejerna i grupppen jobbade på Trafikverket och lyckades få tag i nån, som insåg att vi inte ville övernatta på en trottoar i Norrköping. Någon buss fick dom inte tag i, men efter en timme så där kom det taxibilar för vidare  transport. Det blev dyrt för SJ....

Är det här den ligger - skatten? Har aldrig sett regnbågen gå ner i marken förr. Jag grävde inte.....

Jag hittade en fin rosbuske på en av våra plantskolor - riktigt frodig i sin kruka. Men den stod som en Rosa helenae Lykkefund och det hade personalen insett att det var fel, så den stod X-ad och ?. Jag köpte den lite nerprutad och väntade med spänning på första rosorna. Knopparna var lite mossiga, så vi gissade på en Rosa centifolia muscosa, men vilken mossros? De flesta är rätt ljust rosa, men den här blev nästan röd när den slog ut, lite mörkare än på bilden.

Nu är det så att det finns en sida på FB, som heter Vi som stödjer Svenska Rosensällskapet, där vi är med. Sällskapet, där jag är med, ger ut en fantastiskt fin tidning, ett medlemsskap kan rekommenderas. På den här FB-sidan delas bilder på underbara rosor och trädgårdar och så finns där jätteduktiga kvinnor, som kan hjälpa till att bestämma vad man har. Så jag la ut några bilder med rosen, knopparna och bladen.

Det tog 11 minuter, så var rosen bestämd. Efter ytterligare 2 minuter kom bekräftelsen av den mest kunniga av dom alla. Så imponerande!

Rosen var mycket riktigt en mossros och sorten heter Henri Martin. Den kom till på 1860-talet och är döpt efter en fransk historiker. Kan bli 1.5 meter hög, tålig upp till zon 5 (jag bor i zon 3) och är den enda mossrosen, som kan klättra och som kan stå i skugga. 

Nu finns den hos oss, men knappast på ett perfekt ställe. Vi har hård varvig lera som jord och tomten är alldeles för vindutsatt. Vi får se hur det går, men fin är den. Som granne har den en ljuvlig Louise Odier och en än så länge pytteliten Mme Plantier. Vill det sig kan det bli riktigt fint. Håller tummarna.