Edvard Munchs bild Skriet är världsberömd. Men egentligen finns det fyra stycken Skriet. Munch gjorde konstverken 1893 och tre av dom finns i Oslo på olika muséer. Den fjärde, i pastell,  ägdes länge av sonen till en vän till konstnären, men förra året såldes den. Det var Sotheby´s i New York som fick uppdraget. Målningen värderades till ca en halv miljard, men auktionen slog alla rekord – den såldes för 107 miljoner dollar, då mer än 800 miljoner kronor!! Vem köparen är vet jag inte, men visst är det vansinne att en del människor har så mycket pengar.

Så här ser den ut:

Det finns en intressant teori vad Skriet egentligen visar. Munch skrev senare: ”Jag gick längs vägen med två vänner - så gick solen ned - himlen blev plötsligt blodröd - jag stannade, lutade mig mot staketet utmattad - över den blåsvarta fjorden och staden låg blod och eldtungor - mina vänner gick vidare och jag stod där darrande av rädsla - och jag kände hur ett högljutt, ändlöst skri genomträngde naturen.”

Det var nämligen så att vulkanen Krakatau hade haft utbrott år 1883 och en av effekterna var blodröda solnedgångar världen över under många år därefter. Var det en sån Munch såg? Det finns andra konstnären från de åren, som avbildat dessa solnedgångar och där man vet att det är effekter av Krakatau man ser.

Utbrottet var enormt och mer om det kommer om några dagar…

PS. Enligt annan uppgift än den första jag fann lär tavlan ha gått för 119,9 miljoner dollar och den trolige köparen är en amerikansk riskkapitalist vid namn Leon Black. Eller möjligen kungafamiljen i Qatar....

PPS. Så här ligger det till: tavlan såldes för 107 miljoner dollar, men med Sotheby´s lilla nätta provision blev summan att betala för köparen 119 922 500 dollar. Och det lutar åt Qatar. 

Lyssnar på Simon and Garfunkel och inser att deras låtar och texter håller bra även idag. 

Ibland blir man fundersam över vilka historiekunskaper man fått. Vem har läst om det enorma vulkanutbrottet på Island 1783 och dess förödande konsekvenser över hela jorden till exempel? Inte jag i alla fall. Man räknar med att utbrottet, de efterföljande klimatförändringarna och därmed svälten dödade 6 miljoner människor globalt sett. Alla kontinenter drabbades.

Mitt första inlägg på bloggen handlade om vulkanutbrottet i Laki, men sedan dess har jag tagit reda på lite mer – och det förskräcker!! Laki och grannen Grímsvötn hade utbrott under 2 år från juni 1783. Vulkanerna delar magmakammare och Grímvötn är en av Islands mest aktiva vulkaner, senaste utbrottet var i maj 2011.

Vulkanutbrott blir tydligen extra besvärliga om vatten blandas med magman och så var det i detta fallet. Då blir det mer fint sediment och mer gaser. Eyjafjallajökul-utbrottet var ett sånt. Ni minns säkert att utbrottet för två år sedan stängde flygtrafiken totalt i Europa eftersom gas- och sedimentmolnet innehöll små små glasnålar, som riskerade att förstöra flygmotorerna. 

Åter till Laki. Den 8 juni 1783 startade utbrottet, men inte i en vulkankrater, utan i 130 stycken utmed en lång spricka - samtidigt! Lakisprickan ligger i det sydöstra hörnet av Island – precis på den mittatlantiska ryggen, den spricka som gör att Europa och Amerika långsamt glider ifrån varandra. Den ligger mitt emellan Myvatnjökul och Vatnajökul. Lakis utbrott fortsatte i 8 månader medans Grímsvötn, som började lite senare än Lakis, höll på en bra bit in i 1785.

Utbrottet blev häftigt. Lavan sprutade upp till 1400 meters höjd och lavafloden förödde samhällen ikring. Den rann 7 mil och det berättas hur prästen Jón Steingrímsson höll en mässa den 20 juli, som stoppade lavaströmmen precis vid kyrkväggen. Samhället intill, Kirjubaerklaustur, förstördes.

Efter lavafödet kom sand och gas. Jorden täcktes av ett tjockt lager giftig aska. Molnet blåste mot öster och gick in över södra Norge, vidare över Tyskland, Frankrike och England. I England kallades sommaren 1783 för sandsommaren, för allt var täckt med den vulkaniska asksanden. Gasmolnen var förödande – de innehöll svaveldioxid och vätefluorid. Svaveldioxiden löstes till svavelsyra och fluor är extremt giftigt i stora doser. Den växtlighet svaveldioxiden inte brände bort förgiftade fluoret. Ungefär en fjärdedel av Islands befolkning dog av förgiftning eller svält - ca 10 000 personer. Uppe mot 80 % av alla boskap dog och man räknade ut att av Islands 37 000 hästar fanns 8 600 kvar åren efter katastrofen, varav 3  000 ston, man får förmoda att de flesta av dom bodde på norra delen av ön.

Det mörka tjocka gas- och askmolnet nådde Prag den 17 juni, Paris den 20 och England den 23 juni. Det var tjockt, tätt och tungt och gjorde det omöjligt att ge sig ut med båtar. Solen syntes som ett blodrött klot, knapp skönjbar genom tjockan. Naturligtvis trodde man att domedagen var kommen. Att inandas tjockan var livsfarligt och det sägs att 23 000 personer dog av förgiftning bara i England. Där låg molnet kvar under en hel månad.

I utbrottets spår följde en förfärlig svält under flera år, inte bara på Island, utan även i stora delar av Europa, i norra Afrika, Amerika och Indien.

Utbrotten orsakade nämligen stora klimatförändringar. Vintern som följde blev extremt kall i Europa och Amerika. I England låg snön kvar in i juni år 1784. Där dog ca 8 000 av kölden och på våren fick man enorma översvämningar. Sedan följde torka i Europa under flera år och dessutom häftiga skyfall med hagel stora som knytnävar, så stora att boskap slogs ihjäl. Den lilla gröda man hade fått upp slogs sönder av hagelstormarna. Man påstår att den svält som följde var den utlösande faktorn för Franska revolutionen år 1789. I Amerika var den vintern 1784 så kall att Mexikanska Golfen frös. Munsunregnen över Afrika och Indien uteblev och i Egypten dog en sjättedel av befolkningen under år 1784 på grund av den svält som följde. Nilens vattennivå var rekordlåg. Beräkningarna säger alltså att 6 miljoner människor dog som följd av utbrottet på Island 1783-1785.

Och om allt detta inte ett ord i historieböckerna – eller sov jag under den lektionen? Visst hade väl historien blivit mer levande om Laki funnits med som förklaring till Franska revolutionen. Insikten att detta kan ske igen förskräcker – och vad gör vi då? Hur vågar islänningarna bo på denna vilda ö där det skakar och mullrar i jorden mest varje år? Facinerande i och för sig, men samtidigt mycket skrämmande. Mot vissa naturfenomen står vi oss slätt.

Bilderna är från Eyjafjallajökuls utbrott 2010. Bilderna blir större om du klickar på dom.

Mars är årets västa månad tycker jag - full av besvikelser. Egentligen vet man att det är en vintermånad, men ljuset säger något annat - ett löfte om vår. Och så kommer förhoppningarna på lite värme bara på skam - marsgaisten viner. Jag tror inte vi haft en så lång nattkall period unedr hela vintern som nu. De gäss som rapporterades runt Tåkern i början av månaden har vi inte sett här än. 5 frusna sångsvanar har jag sett, men nu är de inte kvar. Usch för mars!!!!

Äta hästkött - kan man det? Den senaste veckans diskussion är lite konstig. Det jag tycker är den största skandalen är att man inte kan lite på märkningen av mat. Det andra är insikten att färdiglagad mat görs långt åt jotaheiti och att råvaror transporteras från långtbortifrån. Jag trodde i min enfald att lasagne från Findus gjordes i Sverige och inte i Luxemburg. Hela matcirkusen är ju helt befängt galen!!!

Men det som tycks intressera folk mest är det faktum att det kött man eventuellt ätit varit hästkött. Precis som om det skulle vara så förfärligt. Varför då? På Island äter man hästkött och har till och med uppfödning av slakthästar. Man ser inget konstigt i det, även om folk verkligen levt och lever nära sina hästar och varit oerhört beroende av dom. Man behöver ju inte själv äta den häst man stått närmast. 

När jag gjorde utredningen om djurtransporter, som blev klar 2003, så tittade vi på problemet med hästar, för även då slaktades det massor av hästar i Europa, framför allt i Belgien och Italien. Då kunde vi visa att det transporterades massor av hästar från forna Östeuropa söderut, långväga transporter där hästarna for förfärligt illa, ofta till Italien. Men vi kunde också se transporter av svenska hästar till Belgien via Danmark. Svenska hästhandlare köpte billiga hästar i Danmark och bytte mot slakthästar från Sverige. Och så är det fortfarande. Många ponnyer kom från Irland via Belgien till Danmark och vidare till Sverige. Transporterna hit med bra hästar för ridskolor och privatryttare gick inte tomma tillbaka, utan man samlade ihop billiga slakthästar här. Och så är det med största sannolikhet fortfarande. Några tillstånd från Jordbruksverket bryr sig inte dessa handlare om - man bara kör - och passen "försvinner" ofta i hanteringen. Irländska ponnyer har "härstamning okänd" på tävlingar, fast det även i Irland är krav på pass innan fölet är avvant, så mamman och hennes stam borde absolut vara känd. Dansk TV hade ett inslag, där man följde en slakttransport av häst från Jylland till Italien. Vatten och mat fanns det inte till hästarna och den dansk jordbruksministern stod i TV och grät när hon såg bilder på det lidande hästarna utsattes för. Just den hästhandlaren vet jag att svenska hästhandlare anlitade, så en del av hästarna skulle mycket väl ha kunnat komma från Sverige.

Då kan man ju fråga sig - varför kör man hästar långa sträckor? Svaret är PENGAR. Det handlar om priset på slakthäst hos slakterierna. Då - 2003 - sa man från hästhandlarhåll att man fick dubbelt så bra betalt i Danmark, ytterligare mer i Belgien och bäst i Italien. Så länge det lönade sig att köra körde man. Och det var inga småpengar man tjänade på att köra en stor lastbil full med slakthästar till Italien - 6-siffriga belopp då.

Hur får man då slut på transporterna söderut med svenska hästar? Jo, slaktpriset måste upp!! Den dagen det inte lönar sig att köra kommer de svenska hästarna att slaktas i Sverige. Och för att det ska bli verklighet måste folk börja efterfråga hästkött. Precis som i Italien, där köttet ses som ett delikatesskött, dyrare än nötkött. Det är ett järnrikt mörkt kött, magert och mört. I Italien finns det affärer som bara säljer kött av hästdjur - hästar och åsnor. Det anses att barn ska äta detta kött eftersom det är mineralrikt, säkert riktigt. 

I köttdebatten har vi fått veta att kor rapar växthusgasen metan. Det ska bero på att dom är idisslare. Det är inte hästen. Är kanske hästkött bättre ur klimatsynpunkt?

Hur man ska komma till rätta med de långväga förfärliga transporter av häst från Östeuropa söderut vet jag faktiskt inte. Dom är bara fruktansvärda.

År 1963 kom boken Tyst vår av Rachel Carson på svenska. Boken kom ut 1962 i USA och väckte enormt uppseende – inte bara för att den ifrågasatte DDT, utan för att den slog hål på myten om det framtida kliniskt kontrollerade samhället. Bekämpningsmedel sågs som ofarliga och användes i stor skala. Man blandade DDT i socker och gav fångar för att bevisa ofarligheten. Att det skulle kunna finnas faror med detta hade man ingen insikt om. Rachel Carson fick naturligtvis mothugg från industrin och ansågs för en onyanserad hysterika utan akademisk kompetens.

Vem var hon då, denna kvinna, som fick så stort inflytande? Jo, hon var marinbiologen, som på grund av familjens ekonomi inte kunde doktorera, utan började skriva populärvetenskap i stället, och det med stor framgång. Före boken Tyst vår hade hon skrivit om havet.

Då – i början av 60-talet – var kunskaperna i ekologi inte var mans egendom. Att gifterna faktiskt inte försvann, utan att koncentrationen blev högre i de som åt de DDT-dödade insekterna, och att koncentrationen gift blev ännu högre i de som åt de som åt insekter och nådde giftverkan, hade man ingen kläm på. Det var just diskussionen om DDT som blev stor, främst därför att den industrin skurit guld med täljkniv sedan 50-talet. DDT var en mycket spridd kemikalier – faktiskt så spridd att malariamyggor på många platser utvecklat resistens mot den. Något man glömt idag då Rachel Carson angrips för att med sin bok ha ”mördat” miljoner människor i malaria. Om vi bara fått fortsätta, säger man… Och det var inte måttliga mängden man spred! Man sprutade stora områden med flygplan; åkrar, urskogar, våtmarker med mera. Insekterna dog förstås, inte bara de man kallade för skadeinsekter, utan alla. Maten försvann för insektsätare och utan mat överlever man inte. Hela ekosystem rubbades i sina grundvalar. Att det fanns en balans där att värna hade man ingen förståelse för och som vanligt visste de som tjänade mest bäst… Rachel Carson påstods vilja lämna över Jorden åt insekterna.

Men Rachel Carson tog inte bara upp DDT, utan det var principen att kemikalier anrikas i näringskedjan, orsakar problem vi inte kunnat förutse som så tunna äggskal att de gick sönder vid ruvning, sprider sig i ekosystemen och så småningom även hamnar i människor hon ville lyfta. President Kennedy samlade ihop en kommission för att utröna om denna ”hysterika”, som åkallade Katastrofen kunde ha rätt och svaret blir: ja, med största sannolikhet. DDT förbjöds i början av 70-talet, men än idag finns kemikalien överallt, till och med i inlandsisarna på Grönland.

Tog världen lärdom av boken Tyst vår? Tyvärr är svaret entydigt NEJ. Här i Sverige hade vi kvicksilverbetningen på 70-talet; precis samma problematik. Gulsparvar som åt betat utsäde dog. Det märkte man inte så mycket av, men rovfåglar, som låg i kramper på gårdarna såg man och insåg sambanden. Ortolansparven har aldrig återhämtat sig efter Hg-betningen – den åt också utsäde. Hela det moderna samhället är helt kemikaliserat idag och vi har massor av gifter, som anrikas i näringskedjor, orsakar skador och skapar problem vi inte känner till än. Just nu är det mjukgörare i plaster och bromerade flamskyddsmedel vi diskuterar, men egentligen borde läxan ha lärts för länge sedan: kemikalier som inte hör till naturen och som inte bryts ner till ofarligheter ska inte användas alls!

Biociderna i jordbruket finns kvar. Ordet biocid betyder  livsdödare - hur kan det vara tillåtet med sånt? I och för sig har mängden vi sprider gått ner, men det beror på att giftverkan blivit så mycket starkare – några enstaka molekyler räcker. Det betyder å andra sidan att så små mängder att de knappt är mätbara är giftiga – i grundvatten till exempel. ”Vår era är”, skriver Rachel Carson, ”en tidsålder som domineras av industrin, en era där den heliga rätten att tjäna pengar till varje pris sällan dras i tvivelsmål.” Hennes bok och andra forskares rön ifrågasätts igen. Det är samma industri bakom nu som då.

Och den hemska sanningen är – vårarna blir allt tystare. Utarmningen av de biologiska mångfalden är accelererande. Jag som skådat fågel sedan slutet av 60-talet märker förändringen påtagligt. Den är smygande, men ständigt pågående. Långsamt långsamt blir det allt tystare………………………

Blixtlåset är en genial uppfinning, faktiskt med svenska anor. Det var inte så att själva principen är svensk – den är amerikansk från 1851. Men först sydda man fast varje enhet för sig – krångligt och naturligtvis inget för gemene man. Det var Gideon Sundbäck som 1913 på idén att fästa ihop flera enheter i ett band och därmed var det blixtlås vi känner idag uppfunnet. Genialt faktiskt. Gusums bruk började tillverkningen år 1931. Petandet med hyskor och hakar var förbi annat än i undertagsfall. Inga knappar i gylfen längre, men jag vet att min farfar skräddaren, född 1886, aldrig sydde i ett blixtlås – det skulle vara knappar i gylfen… Blixtlås ansåg han vulgärt.

Blixtlås heter zip på engelska – eller zipfastener eller zippers. Erica Jung skrev i boken Rädd att flyga om det knapplösa knullet, eller The zipless fuck på engelska. Det blev snabbt ett begrepp för den första p-pillergenerationen med en helt annan syn på sex än dagens. Så här förklarar hon vad hon menar:

The zipless fuck is absolutely pure. It is free of ulterior motives. There is no power game. The man is not "taking" and the woman is not "giving." No one is attempting to cuckold a husband or humiliate a wife. No one is trying to prove anything or get anything out of anyone. The zipless fuck is the purest thing there is. And it is rarer than the unicorn. And I have never had one.

—   Erica Jong, Fear of Flying (1973)

Nåja, hur ett blixtlås egentligen fungerar kanske även du som läser detta har funderat över, framför allt när det knasar sig. På Wikipedia finns en helt underbar rullande bild – kunde tyvärr inte lägga in den här och lyckas inte heller med länken. Sök blixtlås och kolla Wikipedias rullande bild - jättebra.