Senaste inläggen

Av Gudrun Lindvall - Söndag 21 juli 09:58

                          

Är det här den ligger - skatten? Har aldrig sett regnbågen gå ner i marken förr. Jag grävde inte.....


ANNONS

Ros

Av Gudrun Lindvall - Onsdag 3 juli 11:49

Jag hittade en fin rosbuske på en av våra plantskolor - riktigt frodig i sin kruka. Men den stod som en Rosa helenae Lykkefund och det hade personalen insett att det var fel, så den stod X-ad och ?. Jag köpte den lite nerprutad och väntade med spänning på första rosorna. Knopparna var lite mossiga, så vi gissade på en Rosa centifolia muscosa, men vilken mossros? De flesta är rätt ljust rosa, men den här blev nästan röd när den slog ut, lite mörkare än på bilden.


   


Nu är det så att det finns en sida på FB, som heter Vi som stödjer Svenska Rosensällskapet, där vi är med. Sällskapet, där jag är med, ger ut en fantastiskt fin tidning, ett medlemsskap kan rekommenderas. På den här FB-sidan delas bilder på underbara rosor och trädgårdar och så finns där jätteduktiga kvinnor, som kan hjälpa till att bestämma vad man har. Så jag la ut några bilder med rosen, knopparna och bladen.

Det tog 11 minuter, så var rosen bestämd. Efter ytterligare 2 minuter kom bekräftelsen av den mest kunniga av dom alla. Så imponerande!

Rosen var mycket riktigt en mossros och sorten heter Henri Martin. Den kom till på 1860-talet och är döpt efter en fransk historiker. Kan bli 1.5 meter hög, tålig upp till zon 5 (jag bor i zon 3) och är den enda mossrosen, som kan klättra och som kan stå i skugga. 

Nu finns den hos oss, men knappast på ett perfekt ställe. Vi har hård varvig lera som jord och tomten är alldeles för vindutsatt. Vi får se hur det går, men fin är den. Som granne har den en ljuvlig Louise Odier och en än så länge pytteliten Mme Plantier. Vill det sig kan det bli riktigt fint. Håller tummarna.  

ANNONS
Av Gudrun Lindvall - Fredag 28 juni 00:09

Hade ordet fuga i ett korsord häromdagen och slog på Wikipedia. Det blev jag inte mycket klokare av....

 

Fuga, (latin fuga, 'flykt'), är den musikteoretiska termen för en polyfon, kontrapunktisk, imitativ kompositionsform, utvecklad genom att ricercaren stramades upp och att toccatan (mer eller mindre) koncentrerades till sina polyfona avsnitt.

 

 

Av Gudrun Lindvall - Lördag 8 juni 21:57

 

Vi har en invasion av tistelfjärilar i år. Dom föds inte här, utan kommer flyttandes från Nordafrika och förs hit med varma vindar. Tistelfjärilen överlever inte den svenska vintern. Den klarar faktiskt inte ens av vintern i Sydeuropa. Arten är en kosmopolit som finns över hela världen förutom i Sydamerika och på Antarktis, den har till och med setts på Svalbard. 

Fjärilen påminner om nässelfjäril, men är större och blekare. Den flyger snabbt och ses just nu i stora mängder, så där 30-40 stycken i blommande snår. Även i vår gräsmatta, som just nu är full av vitklöver, finns dom. 

                       

Tistelfjärilen kan alltså inte övervintra i Sverige. De år som tistelfjärilar flyger in till Sverige i stora antal har det varit gynnsamma vinterregn i Nordafrika eller Mellanöstern där de normalt förekommer. Vinterregnen har gynnat larvens värdväxter, främst olika tistlar. Resultatet blir en stor mängd tistelfjärilar som sprider sig norrut över Europa under vår och försommar.

De tistelfjärilar som kommer till Sverige parar sig och lägger ägg på olika svenska tistelarter, ibland även på gråbo eller stockrosor. Utvecklingen från ägg till färdig fjäril tar ungefär två månader. Man kan alltså se en sen nykläckt generation på sensommaren. Märkligt nog verkar det inte som om de flyttar tillbaka till Nordafrika på hösten, utan de flesta dör här. Man vet inte allt om denna mystiska fjäril. Tistelfjärilen är dock en av världens mest spridda fjärilar, så dess strategi är uppenbarligen framgångsrik.

På latin heter tistelfjäril Cynthia cardui.

Håll utkik!  

Av Gudrun Lindvall - Lördag 1 juni 17:23

Jag har ruvande göktyta i en holk. Det är kul!

  

Göktytan är en mycket speciell fågel. Inte så vanlig. Man ser den sällan, men hör den, eftersom stämman är ljudlig och lätet speciellt. Den säger tyt, tyt, tyt. Inte direkt en vacker sång, men för oss entusiaster desto mer välkommet i början av maj, senare än andra flyttfåglar, ungefär samtida med göken. Det spekuleras att namnet hänger ihop med ankomsttiden.

Göktytan är stor som en koltrast ungefär, men smäckrare. Den är en hackspett, men ser inte alls ut som en sån. Mycket egen skulle man kunna säga. Om man har den i handen vrider den halsen som en orm och ungarna väser. Den heter vendehals på norska, Wryneck på engelska.

Födovalet är mycket speciellt - myror och myrors ägg och puppor för ungarna. Inte stackmyror, utan myror som lever i jorden. Sådana myror vill ha lundar med lövträd och det är alltså där man finner göktytan. Även lite andra småkryp från backen för de vuxna.

                             


Det finns ett göktyteprojekt runt Mälaren. Det tillkom på  initiativ från Riksmuséet, men drivs numer av Erik Arbinger i Mariefred. Anledningen var att man såg att antalet göktytor minskade dramatiskt. Ett skäl kan vara att tytan inte kan hacka ut sitt eget bohål och gamla träd med naturliga bohål blir allt mer sällsynta. Så nu finns över 1000 göktyteholkar i Sörmland/Uppland och och Erik och hans numer många medhjälpare håller koll och ringmärker. Man har märkt en uppgång, men tyvärr verkar det gå lite sämre för tytan igen.

Jag har ett antal tytholkar runt där vi bor. De första sattes upp 2016 och redan första året fick vi en häckning. Tytan lägger många ägg och i "min" kull var det 9 ungar, som vi ringmärkte. I år är det dags igen, inte i samma holk, men inte långt ifrån den förra. Jag trodde att dom dragit, för hackspetten har varit på holkhålet och jag hör dom inte, men vid koll härom dagen låg honan så fint på sina ägg.

I slutet av juni är det dags för märkning. Spännande! 

Bild 1 Wikipedia, de andra 2 Erik Arbinger.


 

Av Gudrun Lindvall - Fredag 10 maj 14:27

Åhörde ett kul samtal igår mellan två äldre herrar. Dom pratade bilar. Den ena sa:

"Jag har inga bilar längre. Förut hade jag två, men så tog ena barnbarnet körkort och ville ha en bil, så jag sa, att om du körde mig hem så får du bilen. Och så tog nästa barnbarn körkort och då sa jag likadant; om du kör mig hem får du bilen. Det var fina bilar, värd så där 100 tusen styck."

"Va? Hur klarar du dg nu då?"

"Jag hyr eller så åker vi taxi. Det blir både enklar och billigare. Kostar 100 spänn till Matpiraten. Jag betalar dit och särbon hem."

Men han beklagade att allt fler butiker försvinner i centrum i vår lilla stad. 

Vilken härlig överraskning för barbarnen och vilken generös farfar/morfar, vilket han nu var, det vet jag inte. 


Av Gudrun Lindvall - Torsdag 18 april 22:15

Tänk att det ska vara så svårt att skilja på Tack vare och På grund av. Man hör ofta att folk säger fel, men den grövsta felsägningen stod nog Kristoffer Lundström i TV:s Kulturnyheterna för i samband med att Notre Dame brann. Han sa att branden troligen startat TACK VARE reparationsarbeten på katedralen. Jisses!

Alltså: TACK VARE om det är nåt bra, PÅ GRUND AV om det är mindre bra eller dåligt. Svårare än så är det inte.


Av Gudrun Lindvall - Lördag 13 april 10:27

Vi har tillbringat några härliga dagar på Västkusten, närmare bestämt på Bohus Malmön, en av många semesterparadis, där det så här års är tämligen lugnt. Minst sagt. Västkusten håller nämligen på att avfolkas alla andra tider på året än sommaren. Det är mörkt i husen på vintern. Killen i fiskbussen på fastlandet berättade att i den lilla byn på Tjörn, som hans far kom från, finns idag 200 hus, men bara i 2 bor folk på vintern, hans farmor och en annan gammal tant. Och när farmor dör lär även det huset bli ett sommarhus, för ingen infödd har råd med "storstadspriserna". Han skulle vilja, men kan inte lösa ut övriga arvtagare. Det är nämligen asdyrt att köpa hus långs kusten. Även små oansenliga hus köps till mångmiljonbelopp, byggs om till oigenkännlighet med glasverander osv och blir sommarhus. Det är faktiskt ganska sorgligt. Det rika folket tar över, många kommer från Norge.  

Vi var på lunch på prästgården på Malmön, en möjlighet för öns bofasta att träffas varje tisdag. Nästan bara pensionärer. Än så länge finns en Coop på ön, men den är dyr och många åker till Kungshamn, för där är det billigare. I Smögen bor 2000 bofasta och på sommaren är det TJOCKT med folk, hålligång och massor av trendiga butiker.

En gång såg det ut så här:


                      

Idag ligger en fiskekutter som muséieföremål vid bryggan. En gång var fisket och stenbrytningen ryggraden i försörjningen. Idag finns inget kvar av det. Man lever på turisterna. På vintern bygger man och underhåller deras hus, tar hand om båten mm. För att ha råd att bo måste man nog ärva hus, för priser en bar bit över 3 Mkr är legio. 

Vad händer den dan då alla hus är uppköpta av rikingar?

Landsbygden kan avfolkas på olika sätt. Västkusten är speciell. 


 


Presentation


Lite tankar om diverse - till lättsam läsning för dig.
Bilder © jag, om inte annat anges.

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se