Senaste inläggen

Av Gudrun Lindvall - Söndag 25 juni 10:50

                    


För 5 år sedan idag föddes vår sista fölunge - Hagrid. Han växte upp på gården Gröna Gången, där hans far och farfar bor. Små pojkar behöver nämligen andra små pojkar att leka med när man växer upp, så det fick Hagrid. Det föll sig så lyckligt att han till och med gick i samma hage som sin farfar. Det är det inte så vanligt att unga pojkar får. Det är bara toppen att ha en gammal hingst i flocken, som lär småkillar vett och etikett.

När han var 3 år reds han in och allt gick jättebra. När man föder upp hästar, så är det oftast så att dom försvinner för en. Flyttar långt bort. Men inte Hagrid. Han köptes av vår granne Kicki. Det är hon som sitter på honom på bilden ovan. Under vintern har han till och med bott här, men under våren tyckte matte att hon behövde ridkompisar och flyttade honom. Han har verkligen vuxit till sig och är så fin.

Just idag väntar vi hem honom igen. Han ska gå här på en månads sommarbete. 

Grattis på födelsedagen, Hagrid, och välkommen hem!


                          

Av Gudrun Lindvall - Fredag 23 juni 22:23

Lärkorna har drillat så vacket över vallarna den här sommaren, men inte längre. Nu är det tyst. Inte heller i år hann de få ut ungarna innan slåttern började. Nu ligger alla lärkungar döda och inplastade i silagebalarna och föräldrarna har försvunnit, förmodligen söderut. Inte heller i år... 

Dom som häckar i sädesåkrar har fått en dusch gift över sig, titta på traktorspåren i åkrarna. Om bon och ungar inte blivit krossade under traktorhjulen, så lär dom svälta ihjäl i den monokultur, som blir kvar. Inga åkerogräs och insekter är välkomna. Den biologiska mångfalden förtvinar.

Det moderna jordbruket är en katastrof för de öppna markernas fåglar. Jag minns min barndom och ungdom då lärkor och toftsvipor drillade och sjöng i massor över fält och hagar. Då slog man höet efter midsommar och markens fåglar hann få ut ungarna. Men nu minskar antalet lärkor och tofsvipor snabbt, inte konstigt, eftersom antalet ungar blir färre och färre. Kommer dessa arter att vara ett minne blott snart? 

Det är plågsamt att se förändringen. Går vi mot den tysta vår, som Rachel Carson varnade för redan på 60-talet? Ja, troligen. Dagens jordbruksmetoder gynnnar inte på något sätt den biologiska mångfalden. Tidiga skördar och besprutningar tar effektivt död på de djur och fåglar, som förr var en del av landskapet. Någon har sagt att en svensk sädesåker är artfattigare än en asfalterad parkeringsplats.

Så när lantbruket försöker beskriva sig som "grönt", så är det den odlade kvävestinna grönskan man pratar om, inte den naturliga med massor av arter av örter, insekter, fåglar med mera. Den har det svårt - den försvinner i en rasande takt. Artutrotningen är ett gigantiskt miljöproblem över hela jorden. Människan förstör och utrotar det som ska vara den naturliga rikedomen vi ska vara en del av. 

När sjunger den sista lärkan över svenska marker?

Av Gudrun Lindvall - Onsdag 7 juni 22:10

Nu är gården såld och den 2 oktober tar de nya ägarna över. Då ska vårat lilla "undantag" vara färdigbyggt.

Lilla och lilla förresten - det blir drygt 100 kvm + glasveranda. Vi bygger i IsoTimber, ett rent trämaterial, där isoleringen bara är luftspår. Bilder kommer så småningom. Arbetsnamn Lilla Vegred.

Nu ska vi röja. Det är konstigt att man fyller alla utrymmen man har. Somt ska till tippen, en del till loppis och annat till auktion. Och en del kan man bara inte göra sig av med, även om man inser att man aldrig kommer att använda det igen, som tält och sovsäckar tex. Men man vet ju aldrig..... Mycket jobb är det.

Av Gudrun Lindvall - Torsdag 30 mars 15:41


Vi ska sälja gården. Hästtiden är över, bara en kvar och hon är på Edeby gård i Mariefred och säljs förhoppningsvis i vår. 

16 föl har vi fått här på Västra Vegred. Vi köpte gården 2003 och har älskat den. Den ligger i en dalgång med bostadshus och stall i södersluttningen, vinterhagarna på samma sida om den mycket lite trafikerade vägen och sommarhagar och hömarker på andra sidan. Klicka på bilderna så ses dom större.

                      

Lerbo, som socknen heter, ligger mellan Katrineholm och Flen och är sällsynt vacker med sina kullar och utsikter. Här finns det alltid någon, som är villig att hjälpa till, och redan när vi var alldeles nya i trakten tyckte Lerbo-borna att det var helt onödigt för oss att skaffa traktor och dyl.

- Ring oss i stället, sa man.

Så det har vi gjort och det har alltid fungerat perfekt, alltid något som ställt upp mot en billig peng. 

Här nedan ser man ut över sommarhagen mot vinterhagen. Lagårdstaken hade mer eller mindre trasiga tegelpannor när vi kom, men dom är bytta till plåt - mer praktiskt. Vi har satt upp 60 solpaneler på ena stalltaket, vilket ger oss 15 000 kWh el per år. Om det inte var för dom svindyra fasta avgifterna skulle vi nästan klara oss helt själva. Vi har idag en elkostnad på ca 500 kr i månaden. Och så köper vi 1 kubikmeter torr björkved till våra 3 kakelugnar.  


                        

Trakten är backig, vilket inte riktigt syns på bilderna ovan, men här nedan syns det. Perfekt för dräktiga ston, som fick röra  på sig ordentligt. Och även för oss.

                         

Nästa bild visar sommarhagar och den åker vi tar hösilage på. Vi har fått så det räckt och blivit över, vilket vi sålt. Som mest har vi haft 11 islandshästar här. Lilla huset nere i högra hörnet finns inte längre. Det var förra ägarens svinhus med en prima gjuten grund, som vi gjort terrass av. Utsikten är hänförande därifrån, eller som en av de gamla ägarna sa:

- Tänk att vi hade grisarna på det finaste stället...


                           

Vi köpte gården av 3 syskon, som var födda här. Första åren hade de svårt att släppa, vilket man ju kan förstå, numer är det bara en som hör av sig, vilket är så trevligt. Någon gång har hon bott över i lillstugan, eller farmorsstugan, som dom kallade det lilla huset. 

Men vi vill inte lämna denna vackra och trevliga trakt, så vi styckar av 1 ha i kanten av ägorna och bygger oss ett nytt hus där. 

Nu hoppas vi hitta de perfekta nya ägarna. Vi vill att ni ska bo permanent, inte ha gården som ett lyxigt sommarställe. Det fick vi höra första vintern av fler i bygden:

- Det är skönt att det lyser på Vegred igen.

Vi vill gärna att ni har djur, helst hästar naturligtvis. Hagarna är stängslade med Franska elbandet och i mycket bra skick. Någon hörnstolpe behöver säkert ses över och stöttas, men det är allt. Förra sommaren fanns det kor i sommarhagen, vilket inte hade hänt sedan 1976. Det blir nog så i sommar också.

Gården ligger alltså på Hemnet, men det är ok att ringa direkt om man har frågor, teln på hemsidan. 

Det är dags för oss att lämna över. Välkomna, ni nya, som vi inte känner än. 

Jo, en sak till. Det hör till tradition att nyinflyttade håller vårtalet i bygdegården på valborg...

  

                     

Av Gudrun Lindvall - Lördag 25 mars 18:01

                      


Doftlilja - en underbar växt. Den här hade vi alltid förr, men så har vi glömt bort den. 

Den heter numer Gladiolus callianthus, kommer från Afrika och doftar ljuvligt. Inte härdig i Sverige, men man kan övervintra lökarna.

Lökarna ska planteras när jorden är varm. Det brukar ta en stund innan dom kommer upp, men från juli och ända till hösten blommar dom med flera blommor från varje stängel, som blir drygt halvmetern. Blommorna blir ca 5-10 cm och vackert tvåfärgade. 

Nu har jag köpt 50 lökar och tänker sätta dom i kruka i växthuset för att få fart på dom lite tidigt. Sen ner i stora kopparkrukan.

Återupptäckt! Nu ska vi inte glömma bort den igen.


                




Av Gudrun Lindvall - Måndag 20 mars 17:19

                       



Förra året sågs mer än 10 000 exemplar av svartfläckig blåvinge i Storbritannien. Det är fler än på 80 år och extra anmärkningsvärt eftersom fjärilen utrotades i landet år 1979. 

År 1984 planterades fjärilar in från Sverige genom att man satte ut ägg i lämpliga miljöer. I Sverige finns fjärilen framför allt i torra marker i östra Skåne, på Öland och Gotland, samt vissa lokaler i Västergötland, Södermanland och Uppland. Globalt anses svartfläckig blåvinge som hotad enligt IUCN:s rödlista och den finns även på den svenska hotlistan.


Fjärilen har en fascinerande biologi. Den behöver hårt betade marker med backtimjan och kungsmynta, värdväxter för larverna. Det är ofta så att fjärilslarver bara äter vissa växter och fjärilen lägger bara ägg på värdväxten. Backtimjan och kungsmynta kräver att gräset hålls kort, annars klarar de inte konkurrensen av gräs och andra större örter. Just hårt betade hagar börjar bli sällsynta både i Storbritannien och på andra håll i världen, även i Sverige.

 Men det räcker inte med naturbetade ängar. Svartfläckig blåvinge är också beroende av en viss sorts rödmyra. Fjärilens larver övervintrar och förpuppar sig nämligen inne i rödmyrebon och innan dess kalasar den på rödmyrelarver. Den svartfläckiga blåvingens larverna utsöndrar ett sekret som innehåller socker och protein och som lurar myrorna att fjärilslarven är deras egna larver, så myrorna bär hem fjärilslarver till sitt myrbo. I början av juni året efteråt förpuppas den vuxna blåvingelarven i myrboet och kläcks några veckor senare. En mycket speciell biologi, där risken är uppenbar att någon faktor ska omintetgöra hela processen. Att vara så specialiserad i en föränderlig miljö har verkligen sina risker.

Så räddningsaktionen i Storbritannien för svartfläckig blåvinge fick innehålla såväl att återskapa fjärilens miljö som att placera ut ägg på rätt växt. Det har lyckats!


–      Det här projektets framgång är ett bevis för vad storskaligt samarbete mellan naturvårdare, forskare och frivilliga kan uppnå. Det visar också att vi kan motverka minskandet av globalt hotade arter när vi förstår de bakomliggande faktorerna, säger Jeremy Thomas, styrelseordförande för en kommittén som arbetar för att den svartfläckiga blåvingen ska återetablera sig i Storbritannien.


Anledningarna till att den svartfläckiga blåvingen dog ut i Storbritannien var alltså att traditionellt bete minskat, men även att kaninerna drabbades hårt av kaninpest. När inte längre gräset hölls kort av betande djur försvann backtimjan och kungsmynta, de växtarter fjärilen lägger ägg på och som larverna äter den första tiden. Men även rödmyran missgynnades av färre betade hagar och eftersom livsbetingelserna så drastiskt förändrades för blåvingen så dog den ut.


Tillsammans med insatser för att hålla områden betade ser därför framtiden ljus ut för den stora blåvingen i Storbritannien numer. Den svartfläckiga blåvingen är en av de arter som gynnas av den globala uppvärmningen, eftersom den behöver värme för att överleva, så förhoppningsvis finns det en framtid för arten såväl i Storbritannien som i Sverige. 


Kul att nånting går åt rätt håll i dessa tider då den biologiska mångfalden är otroligt hotad och där arter försvinner dagligen.

  

  

Av Gudrun Lindvall - Lördag 18 mars 20:24

                     


Det rastar sångsvan vid sjön Tysslingen i Närke. Och massor av fågelskådare. Igår fredag var det rekord med 5400 fåglar och idag när vi var där var det 3400. Massor av sångsvan med andra ord. En fantastisk upplevelse, där man kommer så nära, bara så där en 20-30 meter från fåglarna. Och så denna ljuvliga sång. Lite tofsvipor, några tranor, enstaka krickor, ganska många kanadagäss och lite gräsänder och grågäss fanns också. Men mest drivor av vackra vita sångsvanar. 


Många fågelskådare med tubkikare förstår. Men min tub var i särklass ställets äldsta, köpt 1968. Såna finns knappt idag. När man tittar i nyare Kowa eller Swarovski kan man konstatera att utvecklingen gått framåt rejält, både vad gäller utförande, skärpa och ljusåtergivning. Optiken är helt annorlunda idag. Man blir sugen. Priserna varierar mycket och det får nog bli nåt års funderande och kollande. Kanske till våren 2018. Om jag har sparat duktigt..

 


Av Gudrun Lindvall - Måndag 13 mars 21:14

Källkritikens dag idag. Och även tidningen Bamse drar sitt strå till stacken.


                     

Presentation


Lite tankar om diverse - till lättsam läsning för dig.
Bilder © jag, om inte annat anges.

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se