Min första egna häst hette Aladin. Han var född 1972 och jag köpte honom när han var 3 år.

Köpte och köpte….

Jag hade jobbat på en gård i Västergötland med hästar ett år. Under vintern bestod jobbet av att rida unghästar – jag kallades elev och fick i princip mat och husrum. Fem hästar om dagen red jag och oftast en extra på kvällen. Dessutom ryktade jag tio hästar på morgonen -  mina fem och ridläraren Jens fem. Bodde i ett halvt hönshus – 2x3 meter kanske… Under sommaren var det ridläger och du tjänade jag lite mer.

Men några pengar till häst hade jag inte!

I byn bodde en kvinna, som hade några ston och som tog några föl. Hon hade Aladin. En dag klev hon in i köket – vi tre stalltjejer delade på det – och gav mig ett oerhört generöst erbjudande. Jag fick köpa Aladin på avbetalning. Han skulle vara betald på tre år och hon ville ha minst 100 kronor i månaden. Jag var naturligtvis överlycklig! Några år senare ”sålde” hon för övrigt en unghäst till en god vän för 50 öre och en bulle…

När överenskommelsen ingicks – utan papper faktiskt – hade jag varken jobb eller bostad. Det fick bli att bli ”mambo” ett tag igen. Men det var inte så lätt att komma hem och berätta att man köpt en häst för 13.000 – en stor summa då. Min mamma låg på sjukhus så pappa fick berätta….

Jag klarade det - har kvar alla inbetalningar! Det var väl under den tiden man lärde sig att hushålla med stålarna – hästen skulle alltid ha sitt först. Jag ärvde kläder av en modetokig kusin – en tröja har jag faktiskt fortfarande kvar. Kvalitet på den tiden! Levde billigt. Uteliv hanns ju inte med i alla fall. Efter jobbet skulle man ju till stallet och sen var det sängen.

Under fem år var han min, Aladin, men sedan tröttnade jag. Det var mest det där med att komma hem, ta det lugnt ett tag och så skulle man ut i bilen igen och köra till stallet. Avundades dom som hade hästen hemma. En mycket trevlig häst var han i alla fall, Aladin. Jag red in honom själv och vi tävlade lätta klasser i hoppning, men varken han eller jag hade väl tillräcklig fallenhet för det hela.

På senhösten 1980 sålde jag honom. Jag hann inte ens annonsera innan han var såld. Min veterinär fick höra talas om min planer och tipsade en familj. Jag fick 15.000 kronor för honom. Dom pengarna brände i fickan!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Viktor kommer - på cykel!Ett par dagar innan skolan skulle börja igen kom Viktor till Ekeberga på cykel. ”Har du cyklat ända från byn mitt i vintern!” utropade Linas mamma. ”På stora vägen?!””Nej, jag cyklade gamla vägen...

Fyrverkeri är häftigtMärtas föräldrar kom till nyår. Då flyttade Märta till stugan. Det var lite trist, tyckte Lina. Det var så roligt att ligga och prata och fnissa på nätterna. Dom sov båda två i Linas rum. Sov och sov förresten. Första natten sov ...

Äntligen jul!På annandagen skulle Märta komma. Det var nästan så att Lina längtade mer efter det än efter julafton. Märta skulle komma med tåget, så dom skulle hämta henne i stan. Det var pirrigt! Tänk om hon inte var med eller hade gått av på fel st...

 Får jag följa med dig hem?”Ska vi åka till Ekeberga nån gång?” frågade Viktor otåligt i skolan en dag.”Ja, i vår tänkte jag,” sa fröken.Åh, inte förrän i vår! Det var ju inte ens jul än! Skulle det dröja så länge innan Viktor...

Snart är det julKattungarna började bli riktigt stora. Alla hade fått nya hem utom Gustav och Misan. Dom bodde mest i lagården, men nu när vintern kom hände det ofta att dom kom in i huset. Det satt en kattlucka i ytterdörren, så dom kunde komma och ...