På de tidiga vykorten från Katrineholm ser stan lite nybyggaraktig ut - lite vilda västern. Ni ska få se fler bilder senare, men idag tar vi Torget.

Nedanstående vykort är skrivet 1902. Då var stan ung - järnvägen invigdes ju 1862 och före dess var det bara landsbygd och små torp och gårdar där Katrineholm så småningom blev till.

Katrineholm är en delad stad - delad av järnvägen. Jag har förstått av infödda katrineholmare att man antingen bor På Norr, det vill säga på den sida där järnvägsstationen ligger, eller så bor man på centrumsidan. Kallas det På Söder? 

Torget är en stor öppen plats vid järnvägen på den sida där dagens centrum finns. På översta bilden ligger järnvägen till vänster och på den nedan ligger den till höger. På den nedre ser man fabrikerna i bakgrunden. Där kom så småningom kullagerfabriken att ligga - den som under många år var stadens stolthet och som gav arbeten och välstånd. Grönqvists mekaniska verkstad, som ni kan se på bild i gårdagens blogg, utgjorde en del av stommen till det som så småningom blev SKF i Katrineholm. SKF=svenska kullagerfabriken.

Men åter till torget. Det är som synes en rätt ödslig och stor plats. Och lerig.

Så småningom utvecklades husraden bakom - det är samma husrad på de nedre bilderna och man ser hur trähusen får ge plats åt stenstaden.

Ett torg ska ju sjuda av aktivitet - torghandel! Runt Katrineholm finns än idag en nära och aktiv landsbygd. Förr var närproducerat en självklarhet - man handlade det man behövde på torget. Landsbygden försörjde sin stad med grönsaker, ägg och andra livsmedel. Idag är sånt en lyx och något vi med stor svårighet försöker återskapa. De små odlarna var som synes många.

Här nedan har de stora stenhusen blivit fler och de sista fina trähusen är borta. Nu är det torgstånd som gäller, inga enkla hästkärror. Och betydligt färre är det. Järnvägen fortfarande till höger, SKF:s skorstenar i bakgrunden.

Här nedan har fotografen vänt blicken åt andra hållet och dagens och husen ser ut som idag. 

Men ett torg måste ju ha en utsmyckning - en pampig fontän. Det tog bort en massa plats från den tidigare så charmiga torghandeln, men tiderna förändrades väl och att handla i affär blev den tidens melodi - precis som idag. Närodlat började försvinna - de stora distributörerna hade gjort intåg och "stal" marknaden från de små. 

Och så kom den heliga trafiken. Busstorg.

Idag är Torget fortfarande ett diskussionsämne i kommunen. Det finns en mur runt fontänen, som gör att det inte riktigt känns inbjudande längre. Idag behövs ju inte som förr en stor öppen plats för torghandel. Hur nyttjas ett stort torg i dagens samhälle?  Behövs det? Kan det ersättas med något annat - något som känns angelägnare?  Så stor yta, som det var på de tidiga fotografierna, är torget inte idag. Det har byggts hus i den ända som vätter mot fabrikerna. Framtiden får utvisa hur bilderna på Katrineholms torg ser ut i framtiden.

Det går att klicka på bilderna för att se dom större.