Katrineholm är som sagt en ung ort - uppkommen runt järnvägen, som invigdes 1862. I början var boendet mest på den norra sidan - den sidan där stationshuset ligger. På den norra sidan byggdes fina stadsvillorna, men idag är det andra sidan som är det centrala Katrineholm. Nedan en bild på Storgatan - moddigt! Det är Storgatan som passerar norr om järnvägsstationen och namnvalet anger väl var man trodde att staden skulle bli till, men så blev det inte. Namnet känns något malplacerat idag. Klicka på bilderna för att se dem större. 

Här nedan kan man skymta ett av de riktigt pampiga små slotten - det kullbergska huset. Det finns kvar idag. Men gatan ser inte stenlagd ut - hjulspåren synd tydligt. Bilderna är från sekelskiftet 18-1900. 

Den här bilden visar vattentornet, men omgivningen är stenig och det ser lite "obyggt" ut.

Vid sekelskiftet fanns riktigt fina hus. Jag vet inte var huset nedan låg, men det kallas bokhandeln. Tyvärr finns inte det huset kvar - stenstadens uppbyggnad gjorde att många gamla fina hus försvann. Dom var väl för små och som vanligt förr och även nu ville makten manifestera sig i byggnader - moderna pyramider. Katrineholm har som de flesta andra svenska städer förlorat den småstadscharm, som en gång funnits.