Jag har sagt det förr och säger det igen – jag tycker att barnböcker och do. filmer är underbart! Om jag blir riktigt gammal ska jag bara läsa sånt som är skrivet för dom lägre åldrarna.

I en TV-film om Astrid Lindgren, som en utvald journalist fick göra, ställde denne (en man) en fråga som var så dum så man hade önskat att någon bättre begåvad fått chansen att göra filmen. Han frågade Astrid varför hon bara skrev för barn… BARA????? Så urbota idiotiskt!! För det första skrev Astrid Lindgren inte bara för barn och för det andra finns det ingen publik som är så kräsen. Att skriva för barn kräver verkligen sin författare! Att författare som Astrid Lindgren, Roald Dahl och J.K Rowling översätts och översätts, trycks och trycks är ingen slump. Dom har hittat en ton och en väg in i fantasins värld som fascinerar och engagerar. Vad kan man mer begära?

I slutet av 70-talet kom en film som hette Dunderklumpen – helt underbar – av Beppe Wolgers och med musik av Toots Thielemans. Så kom skivan. Jag jobbade då på dagis och gissa om jag spelade den! Om och om igen. Ungarna tröttnade betydligt tidigare än jag. Det var den tiden då man hade LP.

Nu är tekniken annorlunda och jag har saknat Dunderklumpen under många år. Nu har jag den igen! Hela historien utspelas i Ströms Vattudal och med Googles hittar man ju allt – Ströms hembygdsförening sålde den som CD. Har lagt in den i datorn och hör den just nu. Det lustiga är att jag till och med minns var LP-skivan hade knaster och hack- sånt finns inte på CD:n och ljudet är betydligt bättre. Men jag tycker lika mycket om den nu som då.

För övrigt kan berättas att min far – 91 år – just nu läser Harry Potter. Han är i mitten av den näst sista – och är mycket road. Böcker för barn?