Höns är trevliga varelser – och betydligt smartare än man kan tro. Att springa runt helt till synes förvirrat och ge hals kanske är en smart strategi om man har räven efter sig – Laura vet kanske vad hon gör. Eller snarare – det beteendet har visat sig leda till bättre överlevnad. Här ska ingen räv komma obemärkt!

Just nu har vi inga höns, men vi hade Åsbohöns under flera år. Åsbohöns är en tålig lantras, som räddades i norra Skåne i mitten av 50-talet. Dom är anpassade till en mager kost – inte som de stora skånska Blommehönsen, som härstammar från feta slätten. Åsbo ligger i skogslandet på gränsen mot Småland. Åsbohöns är rätt små, klarar det mesta, ruvar gärna, men värper varken varje dag eller hela året. Lite mer ursprungliga med andra ord – påminner om vikingatidens höns. Dom har massor av färger och tupparna är riktigt granna! När det blev på modet att ha vita höns – Leghorn – sparade man ofta Åsbotupparna, både för skönheten, men även för att dom är snälla och för att det går att ha fler tuppar i flocken. Se på den gamla skolplanschen ovan – så ser ingen leghornstupp ut. En åsbo?

Vi hade våra i en gammal tvättstuga utan värme. Det hände att tupparna förfrös de yttersta spetsarna på kammen, men dom klarade sig alltid.

När de moderna jordbruksmetoderna infördes var det hönsen som försvann först. Konstigt egentligen – så enkla att ha och ger så fullvärdig kost. Både kött och ägg.

Så började hönsens väg in i burarna…. Ifrån att ha varit kvinnans djur blev hönsen mannens och då följde teknik och storskalighet. Från att ha varit ett djurslag, som hade den största friheten blev hönsen de mest begränsade. Att sitta i en bur med utrymme per höns som en A4 är verkligen skillnad mot att gå och sprätta och leta föda själv. Stackars höns!! Fortfarande sitter höns i bur, även i Sverige. Nu kallas burarna inredda, vilket innebär en liten sittpinne och ett litet rede. Liten bädd och en liten stol i cellen med andra ord – men ingen möjlighet att leva hönsliv.

Men det fanns en tid innan burarna då hönsen faktiskt fick gå ute. Jag minns en bonde, senare en av de värsta burförespråkarna, som hade sina i en stor hage. Han hade en springer spaniel, som kunde hämta levande höns till husse – oskadda. På bilden från 40-talet har hönsen fortfarande ett värdigt hönsliv, även om dom är många på gården.

Nu ligger Sverige efter. Många länder har släppt ut hönsen igen. Här är det bara ekohönsen som återfått friheten. Så köp bara ekologiska ägg! För hönsens skull.