Här kommer en historia ur levande livet.

Min systers förstfödda var ett vackert barn. Hon är fortfarande vacker, nu med ett karltycke hon ibland tycker blir jobbigt. Det är inte så kul att gå ut med tjejkompisar och så är killarna bara intresserade av henne…

I alla fall: vid ett tillfälle var lilla Lisa – vi kallar henne så här - med på jobbet. Syster hade ett möte med en inte direkt okänd kulturpersonlighet. Lisa var väl ett halvt år och skötte sig med den äran på mötet – charmade alla. Kulturknutten tittade fascinerat på lilla Lisa. Och så tittade han på lilla Lisas mamma och så sa han:

- Hon måste ha en väldigt vacker pappa.

Ridå!

Samme inte direkt socialt begåvade snubbe fällde ett annat oförglömligt uttalande på ett bröllop en gång. Stod i samspråk med brudparet när en kvinna ur bekantskapskretsen kom in. Då sa kulturknutten:

- Och här kommer Ulla, som NN egentligen skulle vilja gifta sig med. 

Vem han är? Det säger jag inte. Men sant är det.