Talgoxen satsar på många ungar och hoppas att några överlever vintern. Andra arter satsar på färre.

Talgoxens taktik innehåller också vad som kan tyckas vara en oansvarig strategi. Man lägger inte upp förråd inför vintern. Det gör många andra mesar och dom får också färre ungar. Chansen att överleva ökar ju av naturliga skäl om man petar in små insekter och frön under barkflagor och på andra ställen.

Men inte talgoxe. Så därför är talgoxen ofta den vanligaste fågeln vid fågelborden – massor av årsgamla ungar. Man kan känna igen dom på en lite blekare gul dräkt. Talgoxhonorna har en smal svart slips - till vänster ovan - medan hanarna har en bred slips neråt magen - till höger ovan. 

Talgoxparet kan vara mycket diskreta under häckningen. Två kullar per sommar är regel, men vill det sig väl kan det bli 3. Kullarna är stora: 6-12 ägg läggs. Jag har aldrig sett en så stor kull, men i Erik Rosenbergs klassiska fågelbok, som förresten kommit i nytryck, står så. Känner ni egen namnet?

Erik Rosenberg var en passionerad fågelskådare – en läromästare för många. Han kallas fältornitologins fader i Sverige och var den förste som med kikare försökte komma fåglarna in på livet. Född 1902 då studiet av fåglar mest gick ut på att skjuta dom. Erik Rosenberg blev intresserad av fåglar i tidig ålder och kom att efter en kort karriär på Nerikes Allehanda leva på sin hobby – han blev ornitolog helt enkelt. Han skrev böcker, höll föredrag och blev så småningom en flitig gäst i radio och TV. Fälthandboken Fåglar i Sverige var den första i sitt slag i landet. Den kom ut 1953 och innehåller Eriks underbara texter med massor av kunskap och även försök att beskriva sången. 2010 kom den 8:de upplagan ut. Fina bilder som i dagens fälthandböcker finns det inte i den och visst är dagens fälthandböcker av en helt annan klass. Men Eriks texter håller än idag.

Erik Rosenbergs hemmamarker var Närkes sjöar Kvismaren och Oset, än idag fina lokaler. Idag finns här fågelstation och naturreservat.

På 60-talet började många vanliga fåglar minska i antal och Erik Rosenberg var den förste att koppla ihop detta med kemikalieanvändningen i jordbruket. Tyvärr har populationerna aldrig kommit tillbaka till det som en gång var. I hela västvärlden är tendensen densamma – det konventionella lantbruket med bekämpning av insekter och ogräs slår ut förutsättningarna för många arter, inte bara fåglar. Vissa arter, tex ortolansparv, har inte alls kommit över kanten efter kvicksilverskandalen på 60-talet. Mycket sällsynt idag.

Erik Rosenberg trillade själv rejält över kanten 1971, bara 69 år gammal. Det sägs att han inte var rädd om sig precis - kunde ligga våt, kall och utsvulten i dagar för att få syn på någon raritet. Hågkommen med gator och jubileumsböcker. Han gjorde skillnad.