Det här är Tara Joy. Henne ägde jag under några år och sålde under stormen Gudrun. Hon är den underbaraste häst jag någonsin ridit, men jag hade nog inte ens åkt och provridit, om jag sett bild på henne innan jag for. Hittade henne på annons i Ridsport. Hon hade fullblodspappa och Irish Draught-mamma. Irish Draught var lite tunga irländska hästar med kallblod i. Hennes pappa hette Ballinvella^xx.. Morfar hette King of Diamonds och var känd som producent av hästar med mycket hopp i. Just att korsa King of Diamonds-döttrar med fullblod var vanligt på Irland, där Tara var född. King of Diamonds var klassad som en internationellt högt rankad hopphingst inom aveln under åren 1990-2001. Efter honom fanns massor av söner och son-, döttersöner – mer än 40 - verksamma inom aveln, många avelsston och mängder med fantastiska hopphästar ända upp till VM och OS. Det fanns en liten smula fullblod även i King of Diamonds, hans morfar var fullblod.

King of Diamonds var, som ses på bilden ovan, en relativt tung fux med långt huvud med bläs. Precis så såg Tara ut. Kortbent och lite tung med lång rygg och lite korta ben. Han präglade sina avkommor. Nedan Eddie Macken på Carroll´s Royal Lion och Rodrigo Pessoa på Special Envoy, båda framgångsrika tävlingshästar. Samma långa huvud och bläs. 

Jag for alltså ända till Skåne för att provrida henne. När jag klev av tåget och satt i bilen lämnade killen, som skulle sälja henne, över bilder på henne. 

- Va, sa jag. Hade jag fått dom här innan jag for hade jag aldrig kommit.

- Lugn, sa kille. Säg inget förrän du suttit på henne.

Så provred jag och fastnade direkt!

Tara var en känslig häst med underbara kraftfulla gångarter. Man satt på ett fullblod, ingen snack om saken, även om kroppen sa något annat. Galoppen var stor, mäktig, snabb och vägvinnande. I skritten jobbade hela hennes kropp och man satt som i en gungande hängmatta. Man kunde rida henne på sytråd och hon lydde minsta vink. Vilken underbar häst! Även om man tyckte att man red kort kort galopp red man ifrån dom flesta. Jag hade aldrig tidigare och kommer aldrig att rida en sån häst igen. Älskade henne!!

Tara kom som unghäst till Sverige för att bli hopphäst, vilket hon blev med framgång. Hon gillade inte karlar och visste hur man gjorde för att komma loss om man visste. Jag fick med ett stigbett när hon kom och en gång såg jag henne resa sig över en man och hota med framhovarna. Hon slet sig några gånger när man ledde henne i grimma, men aldrig om hon hade bett i munnen.

Jag minns hur jag en gång red rakt in i en flock fasaner – gården födde upp såna och satte ut. Vi kom i galopp och helt plötsligt flög det fåglar överallt. Klart att hon skuttade lite, men svarade direkt på en smackning och bara fortsatte. En gång klev en älg upp några 10-tal meter ifrån oss. Hon tittade bara, sen var det klart och hon fortsatte. En tuff brud. Och som hon hoppade! Kvick i fötterna som attan och med en perfekt teknik. Jag kunde rida in i studsserie byggd för ponnyer och hon bara snattrade igenom. Visste precis var hon hade fötterna och var hon skulle hoppa av. Supersäker.

Jag sålde henne till avel efter att en bakfot börjat krångla lite. Annonsen kom precis under stormen Gudrun och jag blev uppringd av en kvinna, som visste precis vem hon var och gjorde sig stora besvär för att kunna kontakta mig under stormen. Hon ville absolut ha henne! Då var hon dräktig med Quite Easy, en fin hoppförärvare, och fick en fölunge, som tidigare ägare senare köpte som mycket ung. Nu är hon borta efter att ha fått livmoderframfall några dagar efter sista fölet. Ingela, som hade henne, berättade hur Tara en gång visade sin unge och en till hur man hoppar. Hon drog varv efter varv över hindret på ridbanan och ungarna hängde med.

Att Tara var en begåvad häst råder ingen tvekan om – en unik individ jag är glad att jag fått möta och lära känna. Tyvärr har jag nästan inga kort på henne. Nedan med en son, som tyvärr förolyckades.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Viktor kommer - på cykel!Ett par dagar innan skolan skulle börja igen kom Viktor till Ekeberga på cykel. ”Har du cyklat ända från byn mitt i vintern!” utropade Linas mamma. ”På stora vägen?!””Nej, jag cyklade gamla vägen...

Fyrverkeri är häftigtMärtas föräldrar kom till nyår. Då flyttade Märta till stugan. Det var lite trist, tyckte Lina. Det var så roligt att ligga och prata och fnissa på nätterna. Dom sov båda två i Linas rum. Sov och sov förresten. Första natten sov ...

Äntligen jul!På annandagen skulle Märta komma. Det var nästan så att Lina längtade mer efter det än efter julafton. Märta skulle komma med tåget, så dom skulle hämta henne i stan. Det var pirrigt! Tänk om hon inte var med eller hade gått av på fel st...

 Får jag följa med dig hem?”Ska vi åka till Ekeberga nån gång?” frågade Viktor otåligt i skolan en dag.”Ja, i vår tänkte jag,” sa fröken.Åh, inte förrän i vår! Det var ju inte ens jul än! Skulle det dröja så länge innan Viktor...

Snart är det julKattungarna började bli riktigt stora. Alla hade fått nya hem utom Gustav och Misan. Dom bodde mest i lagården, men nu när vintern kom hände det ofta att dom kom in i huset. Det satt en kattlucka i ytterdörren, så dom kunde komma och ...