Islandshästen på bilden är Spes frá  Hjúkahlíd. Hon vann mitt hjärta så fort jag såg henne hos Monica Linghede, som tagit in henne till Sverige. 

Spes är född 1991 och kom från Island år 2000. Hon visades året efter av Denni Hauksson till fina 8.28 Ett verkligt fint 1-klassto med andra ord! Det berättas att Spes såg så nöjd ut efter träningsrunderna medan Denni var lite undrande. Mycket självförtroende, stor integritet och stark vilja - Spes i ett nötskal. Det tog ett tag att bli samspelta.

Det var en ren slump att Spes kom att bli min. Var tveksam till islandshäst, men efter mycket om och men ringde jag Ia och Denni, som verkligen kan isisar, för att höra om dom visste något fint sto till salu. Blev uppringd och erbjuden att köpa Spes - till ett pris som var mycket högre än jag tänkt mig - tur att jag satt! Högt bedömda islandsston kostar!! Ringde Ia för att höra mer om Spes och Ia påstod med bestämdhet, att sådana ston säljer man bara inte.

Så vi åkte och tittade.

Jag såg en liten, tjock märr. Men hon hade något alldeles extra och jag föll för hennes vänliga utstrålning. Efter en del diskussioner hemmavid kom hon och det har vi aldrig ångrat. Spes är en underbart rar märr. Hon rör sig med stor power och mycket utstrålning - hon är drottningen i hagen!! 5-gångare, dvs har skritt, trav, galopp, tölt och pass. 

Spes har fått 7 föl: ett på Island, ett hos Monica och 5 hos oss. Monicas Pila visades till 7.92 med mycket bra för samtliga gångarter. Hon går nu i avel.

Vi har sålt 2 avkommor: Slyngur, 6 år, såld som tävlingshäst, och Röskja, 5 år, som ska visas så småningom - hon får mycket lovord under träningen. Stor och svart och grann är hon! Nästa fölunge Jarfi, som skulle blivit 4 i år, dog tyvärr i höstas pga läkemedelsförgiftning - hemskt. Han var på träning och allt såg bra ut tills han fick ett sår, som blev infekterat. Vilja, 2 år, är en korpsvart skönhet, 5-gångare. Hon finns i ungstoflock på Gröna Gången och om rätt köpare dyker upp säljer vi henne nu. Annars är planen att hon ska visas som 4-åring. Lille Ketill föddes förra året och ser mycket lovande ut. Honom ska vi behålla som hingst är tanken. Han är isabell och efter Ia och Dennis fina unghingst Divar.

Spes har hunnit bli 19 år. Hon är dräktig med Divar igen och fölar i slutet av juni. Eftersom allt gått så bra hittills - hon fölar lätt och är en supermorsa - så ska vi försöka få några föl till efter henne. Ekonomiskt är hon mer än väl "hemma". 

Alla ungarna efter Spes har varit så otroligt lätthanterliga och trevliga. Första gången vi skodde Slyngur trodde jag inte att det var sant - han visste precis vad det handlade om och var helt avspänd. Vi skrattade, jag och hovis - så kan väl inte en unghäst vara! Året efter betedde Röskja sig precis likadant!! Vilka ungar! 

Alla Spes ungar har blivit större och långbentare än hon. Det är som med japaner -små föräldrar och stora barn. Var betena på Island lite magra kanske?

Det finns mer info och bilder på alla på www.vastravegred.com.

Jag älskar mina isisar och speciellt Spes! 

 

lisbeth

15 mars 2010 18:13

Jätefin! Vilket klipp...
Kan bara anan att investeringen orskade "livliga diskussioner" som det heter på protokollspråk...

Men kvalite´måste få kosta! Och tänk vad nöjd man blir. Jag är jätteglad åt mina minishettisar - Dolly var förhållandevis dyr, ung 3 ggr normalt shettispris, men så var hon också precisionkörnings- och agilitytävlad, hade diplom och guld på utställning. Gamla Voice är Elit och fick en guldklimp, svartshäcken Viola.

Likaså västgötarna - de första hämtades från Finland med stort besvär och en del kostnader. Därigenom blev de mer än dubbelt så dyra som motsvarande i Sverige. Men värda varenda krona. Den första tiken var Ada, din Märtas mamma. Visst blev det lyckat?

 

Gudrun

17 mars 2010 08:35

Jo, Spes orsakade visst äktenskapligt meningsutbyte - men inte för att hon var för dyr, utan för att Carl tyckte att hon var för ful! Och det var hon då - högdräktig och med full vinterpäls. Men med fölet ute och vinterpälsen av så blev det en annan Spes! Hon charmade Carl både med sitt vänliga väsen och sin fina utstrålning.

Visst är det kul att ha kvalitet! Jag njuter av mina fina hästar varje dag och vet numer att det lönar sig. Vi har köpt två högt bedömda isisston till efter Spes. Det är ju inte dyrare att föda upp en kanonhäst än en medelmåttig - så varför inte försöka..

Vår Märtas mamma Ada var givetvis ett lyckokast och en goare vovve än Märta har jag aldrig haft. Att hon är vacker är grädde på moset, lite fet just nu. Vi kan ju kalla det vinterpäls..

 

lisbeth

17 mars 2010 20:47

Jag gottar mig åt dina beskrivningar av hästar såväl som hundar (och annat). Tilläggas kan att Märta är mycket lik sin mor - på många sätt -även en tendens för viss rundnätthet!
(Jag kallar det lågt placerade lungor).

Men Ada, som nu är 11 år, har aldrig varit sjuk en dag av sitt liv! Alla hennes hennes valpar - sammanlagt 14 - har varit friska och ingen defekt. Det är också mycket värt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Viktor kommer - på cykel!Ett par dagar innan skolan skulle börja igen kom Viktor till Ekeberga på cykel. ”Har du cyklat ända från byn mitt i vintern!” utropade Linas mamma. ”På stora vägen?!””Nej, jag cyklade gamla vägen...

Fyrverkeri är häftigtMärtas föräldrar kom till nyår. Då flyttade Märta till stugan. Det var lite trist, tyckte Lina. Det var så roligt att ligga och prata och fnissa på nätterna. Dom sov båda två i Linas rum. Sov och sov förresten. Första natten sov ...

Äntligen jul!På annandagen skulle Märta komma. Det var nästan så att Lina längtade mer efter det än efter julafton. Märta skulle komma med tåget, så dom skulle hämta henne i stan. Det var pirrigt! Tänk om hon inte var med eller hade gått av på fel st...

 Får jag följa med dig hem?”Ska vi åka till Ekeberga nån gång?” frågade Viktor otåligt i skolan en dag.”Ja, i vår tänkte jag,” sa fröken.Åh, inte förrän i vår! Det var ju inte ens jul än! Skulle det dröja så länge innan Viktor...

Snart är det julKattungarna började bli riktigt stora. Alla hade fått nya hem utom Gustav och Misan. Dom bodde mest i lagården, men nu när vintern kom hände det ofta att dom kom in i huset. Det satt en kattlucka i ytterdörren, så dom kunde komma och ...