Jag har släktforskat lite. Med dagens teknik är det rätt så enkelt - alla gamla kyrkböcker med husförhör finns inscannade och det är bara att läsa. Sverige är unikt på det sättet. 17- och 1800-talen finns väl dokumenterade, i många socknar ännu längre tillbaka. 

Bilden ovan är från Östra Vingåkers socken söder om Katrineholm. Det är människorna, som bodde i huset bakom, Båsenberga, som förevigats. Den lilla gumman som står trea från vänster i bakre raden är min mormors farmor, Brita Cathrina Pehrsdotter. Om henne vill jag berätta.

I födelseboken heter hon Brita Cajsa och föddes den 8 maj 1843 i Skedevi socken i norra Östergötland. Föräldrarna kom från Östra Vingåker i Södermanland, som gränsar till Skedevi. De är torpare. Hon har 1 bror och 2 systrar och ytterligare 2 bröder och en syster föds senare. Familjen har det nog inte så fett precis.

Brita Cajsa flyttade hemifrån då hon var 15 år - hon blev barnflicka hos sin moster i Östra Vingåker. Det är inte alls ovanligt att den första tjänsten är hos en släkting. När Brita Cajsa är 22 år får hon tjänst på godset Beckershov som piga. Det är ett pampigt ställe än idag precis vid vattnet. Man ägde stora landområden. Hon möter sin kärlek Fredrik, som är dräng på en gård i trakten. I början av juli 1869 står bröllopet och 3 månader senare kommer första barnet, min mormors far Carl Fredrik. Att bruden var gravid var mer regel än undantag och det finns mycket få kronbrudar i släkten. Före 1864 var utomäktenskaplig sex faktiskt straffbar, men att ligga med varandra på "tro och loven" kunde accepteras.  

Brita Cathrina är tydligen omtyckt på godset, för man ser till att det unga paret får ett bra torp att leva av. Det heter Bjursjön och finns kvar idag, ligger fint med bra marker omkring. Med största sannolikhet gör både Brita och Fredrik dagsverken på godset.

Men nya tider står för dörren. I Wermbohl i norra delen av Östra Vingåker byggs en trämassefabrik. Familjen är en av de första att flytta dit år 1872. Fredrik står först som stalldräng i husförhörsboken, senare som kusk. Lönen är både i kontanter och natura, arbetstiden 12 timmar i tvåskift.

Man flyttar till Båsenberga, ett stort hus med många lägenheter för arbetarna. Det lär ha varit både lusigt och dragigt och huset finns inte längre. Paret får 9 barn, 7 pojkar och 2 flickor. En son dör under sitt första levnadsår. 4 av sönerna blir kvar i Värmbol, 3 jobbar på bruket. Även döttrarna blir kvar i trakten.

Brita är en mycket omtyckt farmor. Hon hade 12 barnbarn och enligt min mormor var det alltid fullt med ungar hos farmor. Min mormor och hennes syster förlorade sin mor då de var små och så gjorde även en kusinfamilj. Farmor var den givna - och goda - modersgestalten. Hon fanns alltid till hands och tog över. Säkert är flera av barnen på fotot hennes barnbarn.

Min mormor fick 2 barn med samme man - båda födda utom äktenskapet. Dottern, min mamma, fick heta Brita som sin mors farmor. Så länge farmodern fanns kvar i livet bodde mormor och hennes barn kvar i trakten, men efter hennes död flyttar de till Stockholm.

Brita Cathrina blir gammal, hon överlever sin man med 10 år och dör 1930, 87 år gammal. På slutet bor hon hos yngste sonen Manne, som är skomakare.  

Britas liv är typiskt för tiden. Under hennes liv utvecklades socknen från hästarnas och jordbrukets tid till de moderna industrisamhället med järnväg och bilar. Hennes liv startade som generationer av fattiga flickors före henne, som piga och som torparhustru. I och med den nya tiden kom andra typer av jobb, i alla fall för männen. Blev det bättre för kvinnorna? Jag vet inte - kanske inte. I det gamla bondesamhället hade kvinnan en större roll i vardagen. Djuren, framför allt korna, var kvinnans lott och många av jobben på godsen, tex dejornas, var högt värderat. I och med industrisamhället blir kvinnan mer knuten till hem och barn.

Jag började släktforska för sent i livet. Min mamma, som hade kunnat berätta inte bara om Brita Cathrina, utan även om den tiden, är död sedan mer än 25 år. Hon föddes 1917.

Varför var man inte mer nyfiken? Då - när det fanns tid att fråga och få veta.