Jag har en kusin, som är 1 år och 2 dagar äldre än jag. Nu känns inte åldersskillnaden så stor – men när man var liten… Hon var idolen!

Vår mormor/farmor såg till att vi träffades varje sommaren. Först en vecka på ena stället med födelsedagsfirande. Resa på mellandagen och så födelsedagsfirande på andra stället - varje år så länge vi var små och långt upp i tonåren.

Vi hade sommarställe i Enhörna och dom på Lidingö. Fina ställen båda två – båda sålda numera. Deras låg vid vattnet och var helt sagolikt med fyra hus – det hände alltid någonting där. Stället hade köpts och byggts av hennes morfar och en god vän. Två generation med barn bodde i husen. Det blev en hel del folk… När det var dags för nästa generation att ta över blev det för många stridiga viljor – då fick en familj lösa ut resten. Ungefär som storskiftet – delarna blev för många helt enkelt.

Ett av huset, som lär ha flyttats dit från Stockholmsutställningen 1930, har använts flera gånger till filminspelning. Jag minns hur hela släkten bänkade sig på biografen en gång för att se en film med Lars Lind och Vad-hon-nu-hette – en lättsam sak. Minns inget av filmen. Men vi tittade nog mest på huset – det var jättekul!

Det Kusin gjorde gjorde jag. Hon gillade tomater. Det gjorde egentligen inte jag – det sved i munnen när jag åt dom. Men det erkände jag inte – jag åt tomater! Hon borstade framtänderna vertikalt – upp och ner. Jag hade lärt mig att borsta horisontellt – fram och tillbaka. Om jag ändrade sätt? Givetvis!! Borstar än idag upp och ner…

Min mamma var noga med vad jag läste – inte Kalle Anka och blasktidningar. Så var det inte på Lidingö. Under huset fanns ett  krypin med travar av veckotidningar. Vi plöjde högvis med kärleksnoveller. Min mamma förfärades!

Tyvärr kommer man ju ifrån varandra med åren. Numer ses vi nästan aldrig. Det blir på begravningar och någon enstaka födelsedag. Vi har olika intressen och lever helt olika liv geografiskt långt ifrån varandra. Det är  lite synd att det är så svårt att behålla barndomens spontana umgänge – men det är väl så det är.

Men i sommar har vi ändrat på det. Under några dagar var Kusin med man här i Sörmland och vi fick tid att prata släktforskning och livet i allmänhet. Det var roligt! Och vi bestämde att öka kontakten i framtiden. Nästa möte i oktober – det ser jag fram emot.

Och Kusin – om du läser detta – det är fortfarande viktigt vad du tycker. En gång idol alltid idol – så är det bara!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Viktor kommer - på cykel!Ett par dagar innan skolan skulle börja igen kom Viktor till Ekeberga på cykel. ”Har du cyklat ända från byn mitt i vintern!” utropade Linas mamma. ”På stora vägen?!””Nej, jag cyklade gamla vägen...

Fyrverkeri är häftigtMärtas föräldrar kom till nyår. Då flyttade Märta till stugan. Det var lite trist, tyckte Lina. Det var så roligt att ligga och prata och fnissa på nätterna. Dom sov båda två i Linas rum. Sov och sov förresten. Första natten sov ...

Äntligen jul!På annandagen skulle Märta komma. Det var nästan så att Lina längtade mer efter det än efter julafton. Märta skulle komma med tåget, så dom skulle hämta henne i stan. Det var pirrigt! Tänk om hon inte var med eller hade gått av på fel st...

 Får jag följa med dig hem?”Ska vi åka till Ekeberga nån gång?” frågade Viktor otåligt i skolan en dag.”Ja, i vår tänkte jag,” sa fröken.Åh, inte förrän i vår! Det var ju inte ens jul än! Skulle det dröja så länge innan Viktor...

Snart är det julKattungarna började bli riktigt stora. Alla hade fått nya hem utom Gustav och Misan. Dom bodde mest i lagården, men nu när vintern kom hände det ofta att dom kom in i huset. Det satt en kattlucka i ytterdörren, så dom kunde komma och ...