Min farfar hade hittat sitt paradis på jorden. Det heter Hagbyberga och är en herrgård som ligger vackert vid sjön Yngarens strand inte långt från den lilla orten Björkvik i Södermanland. I Björkvik brukade Göran Persson hålla sommartal – det enda som hände där. Inte numer, han har slutat med det, så nu händer det ingenting. Jo, den enda affären brann ner för några år sedan…. En av våra snickare påstår att Björkvik är orten som Gud glömde…

Nåja, utmed Yngarens strand ligger de fina herrgårdarna på rad: Hofsta, Marieberg, Hagbyberga och Danbyholm – riktigt fina små slott en del. På andra sidan sjön ligger Åkerö och inte så långt bort ligger Eriksberg – verkligen ett slott! Med andra ord – en typisk rik sörmlandsbygd.

Godsen hade massor av folk anställda förr.

Min farfar kom till Hagbyberga när han var dryga året. Fadern Anders Gustav hade anställts som fördräng på Hagbyberga. Farfar Robert har 2 äldre bröder och ytterligare 5 syskon får han. 8 barn födde hon – Anna Lovisa! Bara 2 döttrar varav den ena dör i kikhosta bara 1 ½ är gammal.  Familjen kom närmast från Bergshammars socken närmare Nyköping där Anders Gustav varit rättare på en gård. Man har släkt i bygderna. Flyttar in i Källstugan.

När Robert är 6 år flyttar familjen närmare godset till ett ställe som heter Löten. Det finns kvar idag. Nu står fadern som rättare. Säkert en duktig och driftig karl.

Det berättades om någon tvist med godsherren om fiskerätt för rättaren. Det lär ha blivit rättegång och slutat med att familjen lämnar Hagbyberga. Man flyttar år 1898 till Stigtomta. Robert är 12 år gammal. Han berättade om en flytt med oxkärra. Kan det ha varit den här flytten? Det är säkert en mil mellan ställena och torde ha tagit rejält med tid att flytta med oxar! Men det kan har varit flytten då han är 6 år, som skedde så, den mellan Källstugan och Löten inom Hagbyberga. Får aldrig veta….

Äldsta broder Verner följer inte med till Stigtomta. Han blir kvar på Hagbyberga som dräng. Senare blir han järnvägare.

Farfar Robert återvänder till sitt Hagbyberga. Hur länge han var kvar vet jag inte, men han lär ha fått upprepade lunginflammationer och inte klarat av att jobba i lantbruket. Så här i efterhand undrar man om det inte var så att han var allergisk… Han blev skräddare i Stockholm så småningom.

Farfar pratade alltid om Hagbyberga. Varje vår funderade han på om dom hade börjat så än, om jorden rett sig eller hur skörden skulle bli. Alltid Hagbyberga. Jag hörde det där Hagbyberga nämnas hur många gånger som helst. Men då var man ju inte nyfiken och frågade. Synd!

Min pappa tog körkort i mogen ålder. Bilen stod i garaget innan han körde upp - första långturen planerad. Den gick till – just det!! – Hagbyberga med farfar. Han var salig! Det finns ett kort där han sitter på trappen på vad som varit hans skola. Det här var på tidigt 60-tal – farfar Robert dog 1965. Kul att han fick återse sitt älskade Hagbyberga.

År 1964 besökte den nu troligen rätt bortglömde sovjetledaren Nikita Chrustjov Sverige. Han var mest känd för att ta tagit av sig en sko och dängt i bordet på FN en gång. En klotrund gubbe var det. Om det hela är en myt eller inte vet man inte. 1960, då det skedde, dokumenterades inte FN så ordentligt, så någon bild av händelsen finns inte. Churstjov var i alla fall en hetlevrad karl, som skällde vilt på kapitalisterna.

När Krusse var i Sverige skulle det visas ett mönsterjordbruk – man valde Hagbyberga! Farfar Robert var stolt som en kyrktupp – som om man visat hans vardagsrum.  

Jag hade inte riktigt klart för mig var det där mytiska Hagbyberga låg. Någonstans i Sörmland visste jag, men var? Så flyttade vi hit till Lerbo, började utforska omgivningarna och fann – Hagbyberga!!!  Det ligger bara halvannan mil härifrån (kan man använda halvannan för 1 ½  längre - förstås det?) Naturligtvis har vi varit och tittat. Jag minns inte på vilken trapp farfar satt, men jag kan förstå hans förtjusning över stället – där är vacket!

Livet är märkligt. Nästan hela min släkt kommer från Sörmland. Endast farmor kom någon annanstans ifrån – den släktdelen kommer från Bollnäs. Mamma var född i St. Malms socken, grannsocken till Lerbo. Troligen på en gård, som ligger bara några kilometer från vår gård. Även hon talade om platser, som numer är bekanta för mig – återupptäckta - Katrineholm, Värmbol, Stettin, Forsa, Östra Vingåker – nu bor vi mitt i smeten.

Är det rötterna som drar, kanske??