Den som till äventyrs läst kommentarer om stenar till förra inlägget ska här få en förklaring. Det handlar nämligen varken om gråsten eller diamanter - det handlar om det en liten hingstapålle ska ha i pungen - testiklar.

Geiri föddes hos oss den sista maj 2008. Han var väntad - men inte precis den dagen... Mamma Garún visade inga tecken på att föla, så kl 12 for vi hemifrån för att titta på Kewarras tävlingsdebut. Kl 13.30 ringde grannen och berättade att vi hade en nyfödd fölunge i hagen(!). Garún är ett lite blygt sto - skygg skulle en del kalla det - så att fånga henne är inte lätt. Hon är samtidigt en mycket fascinerande dam med tydliga men subtila signaler. I vanliga fall går det rel. lätt att ta henne med hjälp av havrehink, men inte med ny fölunge. Hon sprang runt mig i en cirkel - jag stod rätt stilla i mitten - men efter 20 minuter tyckte hon att det räckte och böjde huvudet som hon gör när det är ok att bli tagen.

Geiri var en vacker unge! Och älsklig. Vi började tämja honom sent på hösten - mamma Garún ville inte ta sig och var länge hos hingst - men det var inga problem med nånting. Han vann mitt hjärta mer än någon tidigare fölunge. Varje kväll skulle han ha godnattpuss och den lilla charmknutten pussades med öppen mun - vilken kille! Till och med min rätt barske veterinär blev charmad. 

Så la jag ut en liten annons på honom och dom om min förfäran när Inga svarade, kom och tittade och bestämde sig. Sälja min gullplutt.....

Men plutten hade inte någonting i pungen när det var dags att lämna hemmet, så vi bestämde att om han inte får vad han ska ha till den sista maj i år, så får Inga häva köpet. Naturligtvis vill jag att han ska få sina juveler, men en del av mig vill gärna ha hem honom igen....

Inga har tagit de två högra korten ovan och jag har fortfarande svårt att se dom utan att det hugger i hjärtat. Kolla den sista. Det är Geiri i mitten och han har ett öga på matte - så typiskt för denna fina kille.

Nu har han alltså fått första juvelen i pungen.

 

Ingrid

4 mars 2010 14:12

Hej Gudrun!
Trevligt att läsa din blogg. Han är verkligen grann Geiri, min Hvaturs halvbror. Jag kan förstå att du saknar honom. Vill bara tala om att man inte ska ge upp när det gäller juvelerna. Har varit med om att det tagit ända till tredje sommaren innan de var på plats. Så var det med Glaumur. Så det kan löna sig att vänta! Ha det gott!

http://www.storsudretsislandshastar.se

 

Gudrun

4 mars 2010 20:25

Hej Ingrid.
Jag tänker låta honom få tid att få juvelerna på plats, om nu Inga vill lämna tillbaka honom, om han inte kan få licens i år. Vi får väl avvakta - den andra kanske är på väg...
Garún är dräktig med Geiris farfar i år - Oddur från Mörtö. Så knasig kan släktskapen bli i hästaveln. Man måste ju välja hingst till Garún med omsorg. Din Hvaturs far Mökkur passade ju jättebra - trevlig, social och fin. Så är ju Oddur också - en mjuk och trevlig 5-gångare. Vi hoppas på ett stoföl i år.
Det ska bli kul att se Hvatur på Hingstfestivalen!
Vi ses.

http://www.vastravegred.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Viktor kommer - på cykel!Ett par dagar innan skolan skulle börja igen kom Viktor till Ekeberga på cykel. ”Har du cyklat ända från byn mitt i vintern!” utropade Linas mamma. ”På stora vägen?!””Nej, jag cyklade gamla vägen...

Fyrverkeri är häftigtMärtas föräldrar kom till nyår. Då flyttade Märta till stugan. Det var lite trist, tyckte Lina. Det var så roligt att ligga och prata och fnissa på nätterna. Dom sov båda två i Linas rum. Sov och sov förresten. Första natten sov ...

Äntligen jul!På annandagen skulle Märta komma. Det var nästan så att Lina längtade mer efter det än efter julafton. Märta skulle komma med tåget, så dom skulle hämta henne i stan. Det var pirrigt! Tänk om hon inte var med eller hade gått av på fel st...

 Får jag följa med dig hem?”Ska vi åka till Ekeberga nån gång?” frågade Viktor otåligt i skolan en dag.”Ja, i vår tänkte jag,” sa fröken.Åh, inte förrän i vår! Det var ju inte ens jul än! Skulle det dröja så länge innan Viktor...

Snart är det julKattungarna började bli riktigt stora. Alla hade fått nya hem utom Gustav och Misan. Dom bodde mest i lagården, men nu när vintern kom hände det ofta att dom kom in i huset. Det satt en kattlucka i ytterdörren, så dom kunde komma och ...